Lennart Regebro

I en artikel i SvD så kritiserar Lars Adaktusson grävande journalistisk, eller åtminstånde det som han tycker man kallar grävande journalistik i Sverige. Han huvudkritik mot den svenska grävande journalistisken är att det är syn om dom det skrivs om, för uppmärksamheten förstör deras privatliv.

Det är en bitvis intressant vinkel. Men Adaktusson skjuter sig totalt i foten när han som enda exempel på detta tar Lars Danielsson. Tydligen har Lars Danielsson blivit överfallen, och hotad. Detta är enligt Adaktusson mediadrevets orsak. Och visst är det så att ett mediadrev kan orsaka sådana effekter. Medias makt är stor, och när man drevar mot en oskyldig människa hamnar inte bara den personen utan även närstående i kläm. Men det är ju där som Adaktussons val är så märkligt. För Lars Danielsson hade kunnat slippa hela mediadrevet på ett mycket enkelt sätt: Han kunde ha talat sanning.

Nu har medias rapportering om hanteringen av Tsunamin handlat orättvist mycket om Lars Danielssons förehavanden, men det beror ju på att han ljuger. Han döljer något. Media försöker därför, helt riktigt, lista ut vad han döljer, i tron att det är nåt viktigt. Det kanske det inte är, men det vet inte Lars Adaktusson rimligen inte.

Ännu märkligare är valet av Danielsson som exempel när det finns en person i Danielssons närhet som har råkat ut för drevet utan synbar egen förskyllan nämligen Helen Eduards. Hon har väl inte blivit hotad och överfallen, får man anta, men hon har ändå fått stå ut med hintar och gliringar i kvällspressen, och sedan mer öppna påståenden på ett par bloggar. Så om Adaktussons poäng är att oskyldiga inte skall hängas ut i media är det ju märkligt att ta en skyldig som exempel när en oskyldig finns så nära till hands.

Och vill Adaktusson mot förmodan hävda att även dom som begått fel skall slippa mediagranskning så finns ju Per Jodenius som utmärkt exempel. Det är väl egentligen ingen tvekan om att resten av LUF-ledningen visste om vad som försiggick, inte fan satt Per Jodenius och var hemlig på LUF-expen och dolde för dom andra att han hade ett lösenord till SAPnets inre, det tror jag inte en sekund på. Men Per Jodenius var den som loggade in. Det går att hävda att Per Jodenius inte skall stå ensam för hundhuvudet, eller att han var offfer för en gruppmentalitet då dom andra inte stoppade honom, och kanske till och me uppmuntrade honom. Om Adaktussons poäng är att man skall slippa hängas ut i media oavsett om man faktiskt gör fel, så är Jodenius ett mycket bättre exempel än Danielsson, eftersom han faktiskt gjorde fel, men förmodligen inte är den enda som gjorde det, men ändå har fått ta hela smällen.

Så vad är Lars Adaktussons poäng egentligen? Att journalister inte skall gräva, utan bara rapportera vad politiker säger? Att det är OK att ljuga om man är sosse? Att han är sur på att han inte är bra på grävande journalistisk? Jag vet inte, men Adaktusson skall ju tydligen skriva regelbundet i SvD, så han kanske förklarar sig senare.

---

Andra bloggar om: lars adaktusson, media

Jag har räknat lite på jobbavdraget, efter Metros avslöjande. Enligt statistik på inkomstfördelningen från SCB, och uppgifter om hur mycket avdrag man får från Dina Pengar, så blir det såhär:

%	Inkomst	Avdrag	Totalt	%	% Acc
5,1	150	415	193441	6,34%	6,34%
4,9	170	480	217757	7,13%	13,47%
5	190	545	251266	8,23%	21,70%
4,8	210	615	273267	8,95%	30,65%
4,4	230	680	274605	8,99%	39,64%
3,8	250	680	237867	7,79%	47,43%
3,2	270	745	222464	7,29%	54,72%
3,1	290	810	232016	7,60%	62,32%
4,8	325	875	387306	12,69%	75,00%
2,5	375	1060	245403	8,04%	83,04%
1,5	425	1060	148259	4,86%	87,90%
1	475	1090	98146	3,21%	91,11%
1,1	550	1125	115337	3,78%	94,89%
0,9	700	1126	92787	3,04%	97,93%
0,3	900	1127	30202	0,99%	98,92%
0,9	2000	1128	33110	1,08%	100,00%

Förklaring:
%: Procent av befolkningen
Inkomst: Ungefärlig genomsnittlig årsinkomst
Avdrag: Skattereduktion per månad
Total: Total skattereduktion för inkomsgruppen
%: Procent av total skattereduktion för inkomstgruppen
% Acc: Accumulerad del av skattereduktionen för denna inkomstgrupp och lägre inkomstgrupper.

Jag har inte tillgång till detaljinformation, utan kan bara ta det som publiceras av SCB, så det här är grovt räknat. Alliansen uträkningar är förmodligen noggrannare. Men av det här så kan vi se att tre fjärdedelar av avdraget går till folk som har en årsinkomst på ungefär 325.000, eller en månadslön på 27.000 eller lägre. Med andra ord, Alliansens löfte om att tre fjärdedelar skulle gå till låg och medelinkomsttagare är helt sant.

Det lustiga är såklart, att om man räknar på vilka som är den rikaste tredjedelen av befolkningen, så är det dom som har en inkomst över ungefär 19-20.000 i månaden. 60% av skattesänkningen skall gå till dom, säger Metro, vilket också är korrekt.

Det är alltså en lek med ord från Metros sida. Och när Metro påstår att Allliansen ljög, så är det Metro som ljuger. Jag tror inte en sekund på att dom inte förstår det här.

---

Andra bloggar om: metro, alliansen, jobbavdrag, skatter

Inte ens efter Johan Norberg påpekar att Ekot är överdrivet snälla mot Castro så skärper sig Sveriges Radio. Stefan Olsson lyssnade på P1, och det visar sig att dom fortfarande hyllar Castro. Som jag påpekade tidigare tycks dom aldrig kalla Castro för diktator och omnämner honom aldrig i negativa ordalag.

Så man måste fråga sig, finns det nån som gör program eller är journalist på SR som INTE är kommunist?

---

Andra bloggar om: politik, sveriges radio, castro

Rapport påstod i Torsdags att regeringen hade brutit ett vallöfte. Man hävdade, helt korrekt, att Fredrik Reinfeldt har sagt att man inte har planer på att sälja ut akutsjukhusen. Man sa också, lika riktigt, att regeringen nu tänker avskaffa stopplagen, dvs den lag som säger att man inte får sälja ut sjukhus. Man hävdade också att detta innebär att detta innebär ett brott med det man lovade. Och det är en ren lögn.

Alliansen lovade före valet att avskaffa stopplagen, och inte sälja ut akutsjukhus. Nu avskaffar man stopplagen, och det finns fortfarande inge planer på att sälja ut några akutsjukhus. Så var är löftesbrottet? Är det så att journalisterna på rapport inte fattat skillnaden mellan akutsjukhus och andra sjukhus? Eller fattar dom inte skillnaden mellan att sälja ut och att ta bort ett förbud? Eller ljuger dom helt medvetet?

---

Kanske intressanta bloggar om: rapport, stopplagen, politik

Johan Norberg frågade varför man kallade Castro för ledare och Pinochet för diktator. Han fick ett svar också, från någon som hade kollat vad man kallade Castro egentligen. Dom har hittat nio olika beteckningar på Castro, varvid en kallar honom diktator och en kallar honom enväldig. Jag gjorde min egen liten undersökning, och kollade dom tolv första artiklarna jag hittade hos Ekot om Castro och Pinochet (antalet tolv är valt för att jag tröttnade, inte nån annan anledning).

I ingen av dessa tolv artiklar omnäms Castro eller Castros regering i negativa ordalag. Dom flesta artiklar handlar om att han är friskare. Några om att han har blivit sjuk. En artikel handlar om hur det skall gå för Kuba utan Castro. Bland annat framställs Kuba utan Castro som "ett skört samhälle". I en annan artikel är Batista omnämnd som diktator. Castro och hans styre benämns enbart i positiva ordalag i den artikeln.

Benämningarna på Castro i dom tolv artiklarna är:
"den kubanske ledaren" (två gånger)
"Kubas ledare Fidel Castro" (fyra gånger)
"Kubas president Fidel Castro" (två gånger)
I hela artikeln enbart benämd vid namn: (fyra gånger)

Hur Ekot lyckades hitta nio olika benämningar kan man fråga sig. Dom måste ha letat länge.

Ingen av dom tolv artiklarna om Pinochet framställer honom i nån som helst positiv dager. Dom handlar oftast om att han inte har immunitet för sina brott (oftast skattebrott). Pinochet omnämns i dom här artiklarna på följande sätt:
"ex-diktatorn Augusto Pinochet"
"exdiktatorn Augusto Pinochet"
"Chiles förre diktator Augusto Pinochet" (fem gånger)
"den tidigare diktatorn Augusto Pinochet"
"tidigare militärdiktatorn Augusto Pinochet"
"landets förre diktator, Augusto Pinochet"
"Chiles tidigare diktator Augusto Pinochet"
"Chiles förre diktator, den snart 90-årige Augusto Pinochet"

Dessutom plockade jag i båda fallen den första artikel som dök upp som inte handlade om Castro eller Pinochet direkt, men omnämnde dom. I Pinochets fall var det en artikel om hur hemskt det var under Pinochet. Artikelns rubrik börjar med ordet "Pinochet-diktaturens". I Castros fall var det en artikel med rubriken "Afrika tackar Castro för självständigheten", som handlar om hur olika Afrikanska länder hyllar Castro och vilken stor insats Castro har gjort för den afrikanska självständigheten.

Vi kan alltså notera att Pinochet alltid omnämns i negativa sammanhang och ordalag, och alltid benämns som diktator. Castro betecknas aldrig negativt och kallas aldrig diktator.

Detta är mycket anmärkningsvärt.

---

Andra bloggar om: Ekot, SR, public service

Lars Säfström påstår att man bjöd in folk som var kritiska både mot regimen på Kuba och mot USAs politik mot Kuba. Det är rent skitsnack, för då hade man kunnat bjuda in folk som inte är vänsteraktivister. Jag känner inte till nån inom den liberala rörelsen som stödjer USAs Kuba-politik, och däremot är dom alla kritiska till den Kubanska regimen. Varför blev ingen av dessa liberala ledande svenska Kuba-kritiker inbjudna?

Dessutom, om dom nu var kritiska mot den Kubanska regimen, som Säfström påstår, varför kunde en av dom inte kalla Kuba en diktatur, och en annan inte säga nåt hon inte höll med Castro om (via Norberg). Är det att vara kritisk? Nej.

Säfström bjöd in folk som stödjer det Kubanska systemet, men bjöd inte in nån kritiker. Och hans undanflykt är USA. Det är patetiskt. Killen bör sparkas med omedelbar verkan, han klarar uppenbarligen inte av att sköta sitt jobb, vilket på SVT faktiskt innebär att man skall vara opartiska. Lars Säfström har uppenbarligen inte ens försökt.

---

Kanske intressanta bloggar om: kuba, svt, lars säfström

Politiker behöver avgå för småsaker. Chefer för privata firmor blir sparkade om dom klantar sig. Inbillar sig nån att SVT-chefen Eva Hamilton kommer ta sitt ansvar och avgå efter Kvällens helt okritiska hyllningar av en totalitär diktator? Knappast. Hon kommer sitta kvar, och SVT kommer fortsätta hylla vänsterdiktaturer och skylla all världens fel på människors frihet, precis som dom alltid har gjort.

Nej, SVT behöver läggas ner. Vi skall inte ha nån public service-TV i Sverige om den ser ut såhär.

---

Kanske intressanta bloggar om: svt, politik, eva hamilton

Det här är inte en bra dag. Det finns mycket att vara arg på idag.

Jag är arg på media, för att dom är så satans lättlurade. Alla visste om att Johanna Nylander och Johan Ingerö vidarebefordrade rykten om Lars Danielsson. Det gjorde dom länge. Men sossarna kallar till presskonferens och agerar förvånade, och media drevar. Allt fokus på sossarna, inget fokus på alliansens framtidskonferens. Sossarna visste om "KDU-spioneriet" i ett par veckor. Men man kallar till presskonferens och agerar förvånade och media drevar. Allt fokus på sossarna, inget fokus på Göran Hägglunds utfrågning. Hur länge visste man att en folkpartist hade loggat in på en socialdemokrats konto på SAPnet? Ingen vet, men dom kallar till presskonferens precis efter Reinfeldts utfrågning, och agerar förvånade. Och media, som vanligt, drevar. Inte en jävel skriver om Reinfeldt. Alla skriver om dataintrånget.

Svenska journalister är helt enkelt dumma i huvudet, och klarar bara av att skriva om sånt andra redan skriver om eller som nån talar om för dom att dom skall skriva om. Denna nån är tyvärr ofta sossarna. Det finns en liten klick som inte är helt utan självständigt tänkande. Jag kan komma på två: Janne Josefsson och Maciej Zaremba. Så om du läser detta, och är journalist, och inte är Janne Josefsson eller Maciej Zaremba: Grattis, du är blåst! Känns det bra?

Jag är också förbannad på sossarna. Och jag är förbannad på dom för att dom sätter sin egen makt framför sina väljares väl. Ulvskog uttalade profetiskt påståendet att den här valrörelsen skulle bli den smutsigaste på länge. Hon hade rätt. Och hur kunde hon veta det, frågar man sig? Jo, det är rätt enkelt, så här i efterhand. Sossarnas enda argument mot alliansen är att alliansen är onda och vill göra dig fattig. Alla argument sossarna framför är varianter av detta. Ja, alla. Man har inte ett enda argument som inte går ut på att alliansen vill skada människor det är synd om. Moderaterna har i år försökt slå hål på den myten. Dels med "nya moderaterna", dels med löftet att matcha sossarnas vallöften om höjd budget till kärnverksamheter. Man har gett sig fan på att inte låta sossarna klämma till med sin demonisering av moderaterna. Och alla som har diskuterat politik vet att när argumenten tar slut så kommer personangreppen fram, och så har också skett.

Men var årets valrörelse var tvungen att handla om nåt annat än argumenterande? Var den tvungen att bli smutsig. Nej, sossarna hade istället kunnat hålla fast vid makten genom att ändra sin politik så att dom för en politik som är bra för Sverige. Hade man gjort det hade folk fortsatt att rösta på sossarna. Det hade inte vart jämnt mellan blocken. Men istället för att göra detta så väljer man att hålla fast vid en felaktig politik, och en gammal retorik. Och när det inte längre fungerar, så blir valrörelsen smutsig.

Då säger ni "men det är ju dom borgerliga som gör fel!" Men det är ju inte helt sant. För det första har sossarna också har haft sina skandaler, som mejlskandalen, och bilden av Reindfeldt som varulv. Men dom borgerliga skandalerna har slagits upp större, inte för att dom är värre, utan för att sossarna är bättre på att hantera Sveriges korkade journalister. För det andra händer saker på nivån av "KDU-spionen" massor av gånger i varenda valrörelse. Valrörelser hanteras nämligen av folk som en sport, och inte alla människor är goda sportsmän. Politiker är vanliga människor, och en del kan knuffas lite för hårt och hoppas att domaren inte ser. Och det här gäller alla, åtminstonde alla ungdomsförbunden. Men samtidigt accepterar man oftast lite småknuffar. Visst är det fel att luras. Det är inget snack om det. Men i tidigare valrörelser hade sossarna inte kallat till presskonferens därför att en tjej hade ringt till SSU och försökt lista ut när dom skulle börja sätta upp valaffischerna. Dom hade på sin höjt ringt KDU-ordföranden och sagt till honom att ta tjejen i örat och inte göra om det. Mest troligt är att dom inte hade gjort nåt alls. Men i år ringde dom media och fick media att snacka om "spioneri" och "infiltration". Att man drar upp sådana småsaker (medans sossarna fortfarande bli mutade med miljonbelopp av LO, och låter släktingar gå före i bostadsköer och liknande) är helt enkelt en effekt av att man är desperata. Man känner att man förlorar makten, men man är inte beredd att ändra sin retorik, och det är så jävla onödigt. Så om du är sosse, och läser detta: Grattis, din partiledning har inga argument. Känns det bra?

Men dom jag är allra mest förbannad på är Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet. Dels för att det här dataintrånget är ett allvarlig övertramp. Men också för dom borde veta bättre. Och det har med en annan typ av lögner att göra, nämligen medlemsfusk. Bidrag baserade på medlemsantal är nämligen tacksamma att fuska med, eftersom medlemsregistrena är hemliga, och man alltså inte kan kontrollera dom. Det är därför medlemsfusk dras upp i tidningarna med jämna mellanrum, men ingen åker dit för det. Det fuskas helt enkelt konsekvent inom dom flesta ungdomsförbund, men det är omöjligt att bevisa. LUF har bestämt sig för lösa problemet genom att inte ta emot bidragen alls. Den typen av väg är den enda möjliga vägen inom politiken. Man måste ta en stenhård moralisk linje och inte tillåta några övertramp alls. Detta för att man som politiker granskas hårt, och gör man fel så smutsar det ner hela partiet. Därför är jag förbannad på Per Jodenius som gjorde något han rimligen måste ha fattat var jävligt fel. Herregud Per, hur skulle DU känna dig om nån loggade in på ditt konto och läste all DIN privata mejl? Jaha, den kanske du skulle ha tänkt på INNAN? Och jag är förbannad på Johan Jakobsson, som inte omedelbart erkände att han visste om, eller i alla fall misstänkte, Per Jodenius inloggningar.

För även om en del ser politik som en sport så är det inte det. Det borde är en kamp som till stora delar är om moraliska frågor. Och i en moralisk kamp kan man inte spela fult. För du kan lura några hela tiden, och du kan lura alla några gånger, men du kan inte lura alla hela tiden. Inte ens om du är socialdemokrat, vilket dom märker nu. För fuskarnas högborg är ju fortfarande arbetarrörelsen, med deras aldrig sinande ström av mutor och fringisar. Varför ringde KDU tjejen till SSU? Jo, för att lista ut när SSU skule börja sätta upp afficher. Varför behövde hon lista ut det? Jo, för SSU brukar tjuvstarta. När så KDU-tjejen ringde till SSU och uppgav falsk namn och ville ha reda på när SSU skulle sätta upp affischerna vid Sergels Torg, då fattade SSU misstankar, kollade upp telefonnumret tjejen ringde ifrån, hittade vem det verkligen var, googlade på hennes namn och fick reda på att hon var aktiv KDU:are. Vad tror ni hade hänt om en SSU:are hade ringt till LUFs expedition? Tjadu, dom LUF:are jag känner hade sagt "Vi börjar klockan 6 vid Odenplan, kul att du vill hjälpa till". Varför? Därför att LUF inte tjuvstartar (iaf inte när jag var med). Uppgiften är därför inte hemlig, och man blir inte misstänksam när nån försöker ta reda på den.

You can't trick a trickster. Du kan inte vinna över omoral med mer omoral. Och du kan inte sitta på dina höga hästar som LUF:are och säga "titta vi fuskar inte med medlemssiffrorna", och sedan logga in på andras konton på SAPnet. För hur fan skall vi kunna protestera mot sossarnas mygel om vi är lika jävliga själva? Nej, just det, det kan vi inte. Så om du läser detta, och är folkpartist: Din partiledning är hycklare. Känns DET bra?

Vilken jävla tur att jag har bestämt mig för att rösta på Centern. Eller... vänta lite... Har Maud Olofsson blivit utfrågad? Ja, den 31:a. Och det hände inget, så sossarna har nog inga fulisar från centern att dra upp. *Pust!* ;-)

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, lögner, dataintrång, media, politik

I dom aktuella opinionsundersökningarna från Skop, Demoskop och SIFO så går det dåligt för sossarna. Hurra, hurra. Låt mig därför passa på att klaga, när ingen kan påstå att jag klagar för att det går dåligt för alliansen.

I opinionsundersökningar så redvisas siffrorna ner till en tiondels procent. Detta trots att siffrrna bara är statistiskt säkerställda till en eller två procent. Den sista siffran kan alltså betraktas som helt slumpmässig. Och om ni inte tror på det, så kolla på hur många som intervjuas i undersökningarna. I Skops är det 1.087 personer. Ja, 1.087. 9% av dom svarade "vet inte" och därmed räknas inte dom. Det återstår 990 personer. Det innebär att varje person är 0,1% i den undersökningen. Demoskop frågade 1002 personer, så det är samma sak där. SIFO är lite bättre där är det 1894 personer dom har frågats, så där krävs det att två personer har bytt parti för att sista siffran skall ändras.

Varför bryr man sig över huvudtaget om att redovisa den sista siffran? KD har i skop gått från 6,8 till 6,2. Det är sex personer. Genom att redovisa detta ser det ut som KD sjunker, när det överhuvudtaget inte går att avgöra om nåt har hänt alls. I Demoskop har KD gått framåt från 5,3% till 5,5%. Det är två personer. I SIFO gick KD under samma period upp från 5,0 till 6,9. Det är en statistiskt säkerställd uppgång, vilket innebär att den med största sannolikhet reflekterar än äkta förändring i röstunderlaget. Ändå syns den inte i varken Skops eller Demoskops undersökning.

Och journalisterna hakar på såklart, och snackar om uppgångar och nedgångar som om dom vore riktiga, och bloggarna ryser och skrattar om vartannat för små förändringar som inte spelar nån roll.

Ignorera skiten, bara.

Edit: Två bloggare som tänker rösta vänster är sura rävar. 1 2 ;-)

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, opinionsundersökningar, statistik

Dokument inifrån håller på att "granska" riksdagspartierna. Jag har bara sett ett program hittils, och jag får väl hoppas som andra håller högre kvalité. Man skulle nämligen granska folkpartiet. Och vad är det enda man kan hitta att svärta ner folkpartiet med? Jo, det blir det nu fyra år gamla frågan om svenskakunskaper hos invandrare. Man börjar programmet med att implicera att eftersom folkpartiet tog upp detta krav så är dom nu rasister, och att Bengt Westerbergs avståndstagande från Ny Demokratis populistiska invandrarattityd nu har vänts till invandrarfientlighet tillsammans med att man har slutat prata om handikappade.


Grundattityden är alltså samma som många inom media, och hela vänsterblocket har haft i fyra år: Pratar man om invandrarpolitik är man rasist. Kritiserar man socialdemokraternas invandrarpolitik, så är man rasist. Att man kritiserar socialdemokraternas politik för att man behandlar invandrare illa, segregerara dom och tar emot för få, det spelar ingen roll. Pratar man om invandare, så är man rasist, tycks Dokument Inifrån vilja säga.

Och sedan släpper man den stora bomben: Inspirationen till omvändningen av fp från det snälla partiet, till ett parti som ställer krav, kom från Danmarks Venstre. Man pratar långt och brett om hur rasistiska Venstre är, och vilka förebilden dom var för fp, och man pratar om att Venstre planerade att "spela invandrarkortet", och rådde fp att göra samma sak. I slutet av programmet, förmodligen för att slippa bli fällda för att vara rent osakliga, så erkänner man att när Venstre "spelade invandrarkortet" genom att helt ändra politik och verka för en misnkad invandring. Det har inte folkpartiet gjort. Den ökända rapporten som man pratar upp så mycket om i programmet, rekommenderar ökad invandring.

Hela programmet är alltså en enda lång övning i guilt-by-association. Eftersom folkpartiet inspirerades av Venstres uppgång i början på 90-talet, så innebär det att folkpartiet atomatiskt måste ta efter Venstres invandringspolitik i slutet på 90-talet också, försöker man alltså hävda.


Men vänta lite nu... Är det här all smuts man klarar av att kasta på fp? Folkpartiets motsvarighet i Danmark har börjat föra en anti-invandringspolitik. Det är tydligen allt. Lustigt att man glömde bort ÖVP i Österrike, ett konservativt parti som blev liberaler och sedan invandringsfientliga. Dom heter ju till och med "Volkspartei". Varför tog man inte upp dom? Det är väl lika relevant. Man drog dessutom paralleller mellan hur Venstre uttalade sig och hur Folkpartister uttalade sig, båda kallade sig nämligen "breda och moderna". Konstigt att man inte letade reda på ett klipp av Hitler när han kallar sig modern och klippte in det i sin desperation att hitta smuts på folkpartiet.


Ärligt talat, om den enda kritik man har mot fp är att Venstre för en invandringsfientlig politik, ja, då måste man ju antingen vara en rejält usel journalist, eller så är folkpartiet det mest okritiserbara partiet i politikens historia.

I en artikel på tv4.se finns en graf över partiernas ställning i en opinionsundersökning. Dels har grafikmakaren märkligt nog gjort outlines för staplarna att fylla upp. Fyrkanter som slutar vid 60%. Varför 60%? Vad slutar där? Det finns inga partier som når i närheten till det? Vanligen låter man ju det största partiet ta upp nästan hela platsen på grafen. Men det kan man naturligtvis inte göra om man har ett "slut" på stpeln. Det hade ju fått det att se ut som om sossarna och moderaterna hade nästan 100%. Mycket märkligt.

Jag fick känslan att poängen var att få småpartierna att se mindre ut, för när skalan går till 60% istället för 40%, så ser ju småpartierna extra små ut. Men det kanske inte var syftet, för sedan insåg jag varför dom var så attans små: mp, c och kd är bara ifyllda till 2.5%! Dom andra partierna är korrekt ifyllda, men dessa tre småpartier får bara ungefär hälften av stapelns dom borde ha. V, med 5.2%, ges snällt en korrekt stapel. Mp, c och kd som alla hamnar just under 5% är bara hälften så stora som v.

Är det ingen på tv4 som överhuvudtaget kollar vad man påstår? Grafen har legat ute i en vecka. Är det ingen som bryr sig om sanningen på tv4? Jag bara undrar, alltså...

Olle Wästberg förklarar i sitt nyhetsbrev att han har lämnat Elitlistan. Han har varit med i åratal, men när DN kritiserar listan så lämnar han den. Om han kunde vara med på listan och läsa det elaka skvallret innan, varför kan han helt plötsligt inte det nu?

Fegt kappvänderi, Wästberg. Skäms.

Ibland är det tydligen jobbigt att hitta en vinkel. Så även i det här fallet, där BBC rapporterar att en katt på Rügen är det första däggdjuret i EU att falla offer för fågelinfluensan. Ja, det för står ju alla att detta är mycket hemskare än om det hade varit en ödla som dött. Vi däggdjur, vi håller ju ihop!

Suck.

I moralpaniken över elitlistan är jag förvånad över hur många som inte fattar den ironi som är i elitlistans programförklaring.

Här är den bit Mustafa Can citerade:

Den gemensamma nämnaren för Elits medlemmar är deras fysiska och mentala perfektion, stora självförtroende och intresse för att föra elektroniska diskussioner med andra vackra och intressanta människor med stort och sunt självförtroende.

Notera att dom inte säger att dom bara är bättre än andra på ett sätt. Man är inte ens bättre än andra generellt. Nej, om man är med på elitlistan så är man fysiskt och mentalt perfekt. Det är ju inte illa det. Genom att hamna på en mailinglista så förvandlas man alltså helt automagiskt från sitt vanliga otränade, okunniga och småfula jag till en perfekt övermänniska, som inte bara är bättre än andra, utan som det är komplett omöjjligt att förbättra. Glöm bort allt smink! Atkins-dieten, släng dig i väggen! Högskolan kan ta sig i brasan! Allt du behöver göra för att bli perfekt är att gå med på Alexander Bards mailinglista!

Ärligt talat, hur kan man inte fatta att det är ironi? Och ändå tycks halva Sverige nu har drabbats av detta. Jag tror det behövs ett nytt ord för det här fenomenet. Vi behöver ett ord för den diagnos som måste ställas på dom som inte fattar den mest uppenbara ironi. Jag föreslår "dysironi" och "dysironiker".

Definition: Dysironi är ett funktionshinder som leder till humorsvårigheter och i förlängningen sociala problem, genom den drabbades oförmåga att känna igen ironi ens i dom mest uppenbara former. Den yttrar sig i att man tar ironi på allvar, och blir upprörd över ironiska yttranden. I allvarliga fall när många dysironiker samlas kan moralpanik uppstå.

Tror ni man kan få forskningsanslag för att undersöka detta funktionshinder? Tror ni Mustafa Can ställer upp som forskningsobjekt?

Man kan inte rapportera och recensera från en tävling där en av de medverkande styr ett av ens privata nätverk.

Maria Schottenius har nu gjort sitt inlägg i elitlistedebatten, och gör bort sig å det grövsta.

För det första så är det är MELODIFESTIVALEN hon snackar om här. En hög med fjantar i fula kläder som sjunger dåliga låtar i avsikt att få åka till final. Det är en liten värld där alla känner alla. Det går inte att ha ett nätverk i kändis-Sverige där inte personer i nätverket medverkar i melodifestivalen.

För det andra menar hon att nätverket "styrs" av Alexander Bard. Det är uppenbart fel. Alexander Bard styr vem som får vara med på mailinglistan. Men även om du blir utsparkad så har du ju kvar emailadresser till dom som har postat på listan, och du kan kontakta dom ändå. Eller tror Schottenius att om man inte är med på listan kommer dom andra vägra prata med dig? Tror hon att medlemmarna på listan är jagsvaga våp som fungerar som Alexander Bards lilla posse som han bossar runt? Sitter Olle Wästberg och kollar med Alexander bard vilka han skall umgås med? Givetvis inte, det är ju löjligt. På nåt vis får jag här känslan att Schottenius dömer andra människor efter sig själv. Antingen det, eller så har hon gått på elitlistans ironiska självbild om att dom är vackra och intelligenta, och att det faktiskt är sveriges elit på listan. Tror Schottenius att elitlistan styr Sverige?

För det tredje, vad skulle problemet vara med att Alexander Bard styr listan och är med i melodifestivalen? Det är ju inte direkt så att din karriär eller ditt jobb hänger på att du är med på listan. Blir du utsparkad från Elit så är allt du har tappat en skitbra skvallerkälla. Vilket är ett problem om du har en skvallerspalt, vilket onekligen rapportering från melodifestivalen kan ses som. Schottenius borde alltså ha snarare ha gett Anna Björkman löneförhöjning. En politisk redaktör som umgås med partiledarna skulle ses som en tillgång. Men Schottenius verkar hävda att om man har kontakter inom det området man skall granska så är man automatiskt korrupt, och skall petas.

Så nu rättas leden på DN, får man anta. Ingen som har nyttiga kontakter skall få vara kvar. Alla måste in i det raka rätta ledet, och ingen får tycka annorlunda, veta bättre, vara smartare eller har mer information än Schottenius själv! Var blir resultatet av den attityden? Jo, att DNs journalister inte skall få umgås med några andra än andra DN-journalister. Och i synnerhet får man ju inte umgås med några inom det område man skriver om. Schottenius gör okunnighet till ett journalistiskt ledmotiv.

Det här är katastrofallt för DN som tidning. Tur att jag inte läser den längre. Schottenius verkar inte har förstått nåt om journalism, och verlar se det som en fördel att journalister inte vet vad dom snackar om, tydligen för att hon tror att dom är med objektiva då. Svensk journalistik lider redan av att journalister i allmänhet inte vet vad dom snackar om. Schottenius tycker tydligen det är bra. Hon måste sparkas omedelbart.

Alexander Bard och hans anhang på elitlistan kallar sig "Elit" och hävdar att dom är snyggare och vackrare än andra. Men det är en illusion. Dom har lurat sig själva, och är i själva verket bara spelpjäser i den verkliga maktelitens skumma planer.

Vilken är då denna verkliga maktelit? Är det Bilderberggruppen? Naturligtvis inte, det är bara en diskussionsklubb. Kan det vara ZOG? Ha! En liten fjantig klubb utan reell makt. Är det Illuminati? Pfah! Amatörer!

Nej, nu skall det avslöjas, den verkliga makteliten går under namnet DNRC, en hemlig sammanslutning som nu har nästan sex hundra tusen medlemmar, alla som arbetar för att ta över världen och förslava resten av mänskligheten. Och ja, dom har också en mailinglista som mobbar! På DNRCs mailinglista mobbar man inte bara småfeta journalister och politiker, utan alla som inte är med i DNRC mobbas konsekvent som mindervärdiga idioter. Populärast är inskickade anekdoter över hur dumma icke-medlemmar, så kallade induhviduals, är.

Detta är inte bara årets, utan århundradets konspiration (och detta inlägg därför århundradets avslöjande. Pultizerpriset hägrar). Om detta inte stoppas omedelbart kommer DNRC ta över världen! Gå med nu!

Har man inget hemskt att indignera sig över så får man väl hitta på nåt. Och Mustafa Cans artikel i DN om Alexander Bards "Elit-lista" är senaste exemplet på idiotisk moralisk indignation över skitsaker man inte har nåt att göra med, och han får genast med sig halva världen i sitt skanderande "usch så hemskt!".

Elit-listan dyker upp i pressen med jämna mellanrum, gärna i nåt slags "avslöjanden" av Bards "hemliga" lista. Alexander Bard skrattar säkert gott åt detta varje gång. Skulle inte förvåna mig om hälften av "avslöjandena" är gjorda av folk på listan, därför att Alexander ber dom att göra det. Om Mustafa Cans avslöjande är ett sådant vet jag inte, men det dryper av etter och indignation så antingen är han en genialisk satrist eller så är han bara blåst. Vilket lär vi få reda på förr eller senare.

Här kommer lite äkta avslöjanden om listan, från en som har varit med på den, nämligen Yours Truly.

• Listan är inte ett skit hemlig. I själva verket stod det med i reglerna för listan att man måste skryta om att man är med på den. Annars får man inte vara med. Jävligt hemligt, du...

• Listan är en skvallercentral, främst för folk i media. Ämnena sträcker sig från vem dom pseudo-hemliga personer med kodnamn som "artisten" eller "35-åringen" på löpsedlarna är, till vad som verkligen hände bakom kulisserna på Big Brother.

Jag blev rekommenderad till listan av en kompis. Efter en vecka insåg jag att listan var aptrist, och att jag inte hade nåt där att göra, eftersom jag tycker kändisskvaller är bland det ointressantaste jag kan föreställa mig, efter dansbandsmusik. En vecka senare insåg Bard också att jag inte hade nåt där att göra, och jag blev kickad.

Mustafa Can pratar om "människokränkning, angiveri, hat och personförföljelse". Vilket fantastiskt skitsnack! Det som förekommer på Eiltlistan är inte värre än vad som förekommer i TV-soffan framför melodifestivalen eller Expedition Robinson. Det är rykten, syrliga kommentarer och allmänt hackande på kändisar, om dom inte är med på listan, förstås. Mellan folk på listan så talar man istället om hur fantastiskt bra och snygg man, och alla andra på listan är. Självironi kallas sånt, och det vet inte Mustafa Can vad det är, uppenbarligen.

Enda skillnaden mellan elit-listan och skvaller mellan kompisar är att eftersom det är så många som är med på listan, och dom flesta av dom är från media eller politiken eller liknande, så har man tillgång till bättre skvaller. Det är en lista för skvallereliten. Sverige bästa, slaskigaste och med nybakta kändisskvaller. Hänt i Veckan på lyxsteroider. Och det är absolut inget att försöka dra igång någon slags moralpanik över. Det är bara ett barnsligt vräkande i snaskigheter, allt draperat i tonvis av lyxig ironi. Det är med andra ord väldigt, väldigt Alexander Bard.

Är det nåt att vara upprörd över? Tja, om du är upprörd över detta, då föreslår jag att du genast säger upp bekantskapen med alla som garvar och säger "Men vad fan har människan PÅ sig" när dom ser på melodifestivalen. Vi kanske skall förbjuda Hänt i Veckan också, när vi ändå håller på?

Edit: Uppföljning.

Som jag har skrivit om tidigare, så försökte SVT stoppa in nästan enbart vänsterfolk i sin "doku"-såpa "Toppkandidaterna". Man spelar in det på ett vänstercafé, inför vänsterpublik. Och gissa vad? Ja, juryn är också mest vänster. OK, nu är juryn fem personer, så att få dom 50/50 är kanske svårt, men ändå. Måste allt luta till vänster hela tiden?

Lotta Gröning är aktiv socialdemokrat och Hanna Zetterberg Struwe har varit riksdagsledamot för vänsterpartiet. Christer Sturmark brukade vara sosse, men är nu folkpartist, eftersom han vill satsa på en IT-skola, så han är väl mitten då. Speciellt liberal kan han ju inte vara om hav väljer parti helt efter en icke-ideologisk fråga. Dominika Peczynski är både supersnygg och skitsmart, ety hon har sagt att hon röstar på folkpartiet. Zanyar Adami är ingenting, verkar det som (jo, han är cool, men det är inte ideologi).

Med andra ord: En klart borgerlig, två klara socialister, och två som är ingenting. Är vi förvånade? Nä.

För alldeles för många är sedan år sedan var den en hetsig debatt inom LUF om man skulle ha kvar SVT eller inte. Jag tyckte det verkade vettigast att ha public-service TVn i en egen kanal, andra menade att dom kunde köpa tid i andra kanaler. Gissa vad? Jag har ändrat åsikt. Lägg ner SVT. Helt. Vi skall inte ha nån jävla public service TV om dom skall hålla på såhär.

Nationalencyklopedins nya avdelningen "Junior" blåljuger om politik, och beskriver "höger" och "nyliberal" på sätt som enbart kan betraktas som smutskastning.

Läs mer på subjektiv.se. Varning, citaten från NE Junior är direkt kräkframkallande.

SVTs dokusoppa fortsätter. Inte bara försökte SVTs "Toppkandidaterna" köra programmet med enbart en deltagare som var uttalat icke-vänster, och tre som var uttalat vänster, det visar sig nu att det skall spelas in på ett vänsterfik, Café Edenborg. Enligt DN på Stan så kännetecknas Café Edenborg av "bokhyllor med sönderlästa exemplar av Kapitalet och den senaste Klittydeckaren*. [...] Det doftar kaffe och revolution". Resultatet har blivit att SVT måste be och böna Timbro om att producera publik, eftersom publiken annars är så uppenbart kraftigt vänster att inte ens SVT kommer att komma undan med det.

Det finns massor av med trevliga fik i Stockholm som inte har politisk anknytning. Men SVT har ignorerat dom, och går istället på vänsterfik. Undanflykten är att dom ville ha "engegerad publik". Jaha, men då hamnar man ju på ett politiskt fik. Och förmodligen hamnar man på ett vänsterfik, eftersom borgerliga i allmänhet går på fik för att dom har bra fika, inte för att dom har rätt politisk ståndpunkt (vilket är anledningen på bristen på högerfik, och också en av anledningarna till bristen på liberala musikrörelser).

Jag föreslår att Timbro inte producerar nån publik. Bojkotta skiten, tills SVT klarar av att uppfylla kravet om opartiskhet i radio och TV-lagen. Det kan alla andra göra också. Är ni så politiskt lagda att ni ogillar statsfinansierad propaganda; Gå inte till Café Edenborg under dom här inspelningarna. Låt fiket fyllas upp av kommunister, så får vi se hur intressant det programmet blir...

Och en liten fråga, bara: Inbillar nån sig att SVT hade kunnit filma den här dokusoppan på Restaurang Snurran, där Frihetfronten håller sina talarkvällar, eller i Timbros lokaler, utan att dom ansvariga hade förlorat sina jobb?


*) Klittydeckarna är "feministisk porr" utgivna av det socialistiska bokförlaget Vertigo, som har samma ägare som cafét, Carl-Michael Edenborg. Vertigo har ett manifest, minsann, där dom skriver såhär om sig själva: "Serien av böcker bildar Vertigos antologi. Denna samling svarta blommor är de första raderna i ett nytt kommunistiskt manifest."