Lennart Regebro

En liten klargröning kan vara på sin plats. Dom tidigare inläggen om raderade kommentarer är inte klagomål. Som bloggare har man full rätt att välja vilka kommentarer man vill ha kvar. Det är naturligtvis lite fegt att radera en kommentar bara för att man inte kan svara på den, men det är ändå deras bloggar, och jag har ingen som helst rätt att skriva kommentarer på dom, mer än jag har rätt att knata in på deras tomt och vifta med banderoller.

Jag skriver dom här inläggen som svar här eftersom jag inte får skriva på deras bloggar. Nåt annat än så är det inte. Det är ju en av dom bra sakerna med bloggosfären. Man kan alltid svara på sin egen blogg.

Men nu skall jag klaga. Inte för att Anne Cahling raderade kommentarer, för det gjorde hon inte. Hon gjorde nåt jag tycker är dålig stil. Hon stängde inlägget för diskussion efter att hon själv hade skrivit ett svar som grovt missrepresenterar min och andras åsikter. Det tycker jag faktiskt är betydligt värre än att man raderar kommentarer, för hon skriver alltså felaktigheter om andras åsikter och sedan ger hon dom ingen chans att rätta till det. Och det tycker jag är dåligt.

Anne Cahling skrev såhär:

Johan, Lennart:
Om eran utgångspunkt är att det är omoraliskt av en fackförening att organisera arbetskraften, och/eller att alla som motbevisar era påståenden är lögnare, så finns det inte mycket mera att diskutera tycker jag för att vi har ingen gemensam verklighetsbild att utgå ifrån."

Det är naturligtvis inte min utgångspunkt. Varken jag eller Johan Paulsson hade skrivit någonting som kunde tolkas som att det skulle vara fel eller omoraliskt att organisera arbetskraften. Om Anne Cahling ljuger för sina läsare eller om hon ljuger för sig själv vågar jag inte uttala mig om. Men att klämma ur sig ett sådan rent ogrundat påstående tycker jag nästan är förolämpande, så jag blir lite sur faktiskt.

---

Andra bloggar om: politik, replik, facket