Lennart Regebro

Ylva Thörn, kommunal ordförande, har en debattartikel i DN i dag. Den handlar om hur det står till i Sverige i allmänhet och bland kommunalmedlemmar i synnerhet. Man har gjort statistik på medlemmar i 10 år för att se vad som händer. Resultatet av undersökningen är mycket intressant, och inledningen börjar bra.

Ny undersökning från Kommunal: Var femte person inom kommun och landsting som slutat under de senaste tio åren har gått i förtidspension. Andelen förtidspensionerade och sjukskrivna är nu mer än dubbelt så hög som för hela befolkningen. Och andelen arbetslösa ungdomar är tre gånger högre i Sverige än i Danmark och Irland. Det framgår av en ny undersökning från Kommunal som har följt medlemmar som slutat sina anställningar under tio år.

Det här är naturligtvis inte alls bra. Men direkt efter kommer följande märkliga utfall:

De här grupperna bryr sig regeringen Reinfeldt inte om.

Va? Hallå, kommunal är nån hemma!? Undersökningen handlar om dom tio senaste åren. Det parti vars politik har lett till den här situationen är socialdemokraternas! Alliansen vann valet på en plattform som explicit säger sig vilja åtgärda just ungdomsarbetslöshet och minska allt förtidspensionerande. Men säger sig alltså vilja fixa just dom problem Kommunals undersökning visar på. Och kommunals slutsats är att alliansen inte bryr sig.

Kan det vara så att kommunal inte alls ser det här som ett problem, utan i själva verket anser att det är bra att man har hög ungdomsarbetslöshet och förtidspensionering? Nej, för sen säger dom.

Men man måste ge dessa människor en chans att komma tillbaka på arbetsmarknaden.
[...]
Ungdomarnas situation har försämrats i Sverige jämfört med andra länder. Ett markant exempel är att ungdomsarbetslösheten utvecklats mycket negativt och år 2005 var ungefär tre gånger högre i Sverige än i Danmark och Irland.

Kommunal tycker inte alls situationen är bra alltså. Är det så att problemen för kommunal har skapats sedan Alliansen fick makten? Nej, och det vet Kommunal, för dom skriver såhär:

Sverige bekämpade framgångsrikt den statsfinansiella krisen under 1990-talet. Den ekonomiska politiken som då etablerades skapade goda offentliga finanser, låg ränta och inflation. Tillväxten är hög och reallönerna ökar.

Trots detta guldläge fick en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder fortsätta utanför arbetsmarknaden. Medlemmarna i Kommunal fick betala ett högt pris för vändningen av samhällsekonomin. Antalet arbetare inom vård, omsorg och utbildning minskade med mer än ett hundratusen under krisåren. Andelen sjukskrivna undersköterskor, barnskötare och andra inom vård, omsorg och utbildning har det senaste decenniet ökat och ligger nu på en betydligt högre nivå än för andra arbetare.

Här säger alltå kommunal rakt ut att dom här problemen hände som ett resultat av krisen i början av 90-talet. En kris som skapades av sossarna. Och sossarna har sedan haft tolv år på sig att fixa dom här problemen, men det har man inte gjort. Ändå hävdar alltsp Ylva Thörn att det är Alliansens fel! Kan hon vara så dum i huvudet? Kan verkligen kommunals ordförande vara så brutalt blåst att hon tror på det hon säger här? Eller ljuger hon?

Jag vet inte. Vad tror ni?

---

Kanske intressanta bloggar om: facket, kommunal, politik, ylva thörn

En liten klargröning kan vara på sin plats. Dom tidigare inläggen om raderade kommentarer är inte klagomål. Som bloggare har man full rätt att välja vilka kommentarer man vill ha kvar. Det är naturligtvis lite fegt att radera en kommentar bara för att man inte kan svara på den, men det är ändå deras bloggar, och jag har ingen som helst rätt att skriva kommentarer på dom, mer än jag har rätt att knata in på deras tomt och vifta med banderoller.

Jag skriver dom här inläggen som svar här eftersom jag inte får skriva på deras bloggar. Nåt annat än så är det inte. Det är ju en av dom bra sakerna med bloggosfären. Man kan alltid svara på sin egen blogg.

Men nu skall jag klaga. Inte för att Anne Cahling raderade kommentarer, för det gjorde hon inte. Hon gjorde nåt jag tycker är dålig stil. Hon stängde inlägget för diskussion efter att hon själv hade skrivit ett svar som grovt missrepresenterar min och andras åsikter. Det tycker jag faktiskt är betydligt värre än att man raderar kommentarer, för hon skriver alltså felaktigheter om andras åsikter och sedan ger hon dom ingen chans att rätta till det. Och det tycker jag är dåligt.

Anne Cahling skrev såhär:

Johan, Lennart:
Om eran utgångspunkt är att det är omoraliskt av en fackförening att organisera arbetskraften, och/eller att alla som motbevisar era påståenden är lögnare, så finns det inte mycket mera att diskutera tycker jag för att vi har ingen gemensam verklighetsbild att utgå ifrån."

Det är naturligtvis inte min utgångspunkt. Varken jag eller Johan Paulsson hade skrivit någonting som kunde tolkas som att det skulle vara fel eller omoraliskt att organisera arbetskraften. Om Anne Cahling ljuger för sina läsare eller om hon ljuger för sig själv vågar jag inte uttala mig om. Men att klämma ur sig ett sådan rent ogrundat påstående tycker jag nästan är förolämpande, så jag blir lite sur faktiskt.

---

Andra bloggar om: politik, replik, facket

Fackets vann och arbetarna förlorade i striden runt Wild'n Fresh. Men nu fick arbetarna ett revanchmål, tack vare Europadomstolen. Det är inte lagligt att ta ut avgifter från dom arbetare som inte är med i facket.

Det är, tror jag, dom här avgifterna som striden i mångt och mycket handlar om även när det gäller Wild'n Fresh. Byggnads själva hävdar att det handlar om minst 20 miljoner dom drar in om året i avgifter på dom som inte är medlemmar. Arbetsgivarna säger att det snarare är 35 miljoner. 20-35 miljoner som facket skaffar sig genom ren utpressning varje år.

Då det är ungefär 4000 kronor om året det här kostar kan nog byggnads räkna stenhårt med att rätt många går ur facket om dom fortsätter ta ut dom här avgifterna även för medlemmar. Totalt sett är det någonstans mellan 200 och 350 miljoner kronor som står på spel alltså. Pengar som till stora delar går till socialdemokraternas valfonder. Så bli inte förvånade om sossarna och facket tar till desperata åtgärder för att den här lilla utpressnings och muthärvan skall kunna fortgå.

Länkar:
SvD - Dom underkänner Byggnads avgifter

DN - Europadomstolen underkänner Byggnads avgifter
DN - Byggnads ordförande förvånad över dom
DN - Lättnad hos byggnadsarbetare som får ersättning

---

Andra bloggar om: politik, facket

Dom som stödjer facket i konflikten med Wild'n Fresh verkar uppdelade i två läger. Dom som inbillar sig att dom anställda på Wild'n Fresh ville ha kollektivavtal, och dom som inte fattar varför dom inte ville ha kollektivavtal.

Det verkar som om alla har missat en mycket viktig punkt i kollektivavtalet: Facket har med kollektivavtal rätt till några procent av alla anställdas lön, oavsett om dom är med i facket eller inte. Jag tycker det då är rätt uppenbart varför dom anställda inte ville ha kollektivavtal. Det avtal dom hade var lika bra eller bättre än kollektivavtalet på alla punkter, men med kollektivavtalet försvinner några procent i lön till en fackförening dom inte anser sig behöva.

Jag har frågat många av dom som stödjer facket samma fråga: Varför skall facket ha rätt att tvinga till sig pengar från dom anställda? Jag har inte fått nåt svar. Ingen försöker ens svara på frågan. Frågan skrämmer så totalt slag på vänstern att två nu blockerar mina kommentarer. Red metal är iaf mogen nog att erkänna det, Antigon avslutade debatten med att blockera mig och sedan vara oförskämd. Både Johan Sjölander och Magnus Ljungkvist låtsas som det regnar, vilket ju är vettigare än att blockera folk som ställer jobbiga frågor, men som inte ger nåt svar.
(Uppdatering: Även Anne Cahling trycker på stora censurknappen och stoppar debatten.)

Om dom verkligen inte har nåt svar på den frågan, och det verkar dom ju inte ha, då innebär det ju faktiskt att facket gjorde fel i den här frågan. Så det vore kanske bra om vi kan få klarhet i den här saken? Kanske fler än jag kan fråga, så vi får svar nångång?

---

Andra bloggar om: facket, wildn fresh, politik

Några fackpampar frågar sig i SvD om löntagare skall lämnas i sticket? Det är en intressant fråga, eftersom att lämnas i sticket tydligen betyder att facket inte stjäl dina pengar. För hela den här debatten handlar ju om att facket säger "ge oss några procent av din lön, eller så sätter vi din arbetsgivare i blockad". Ren utpressning alltså. Så debattinlägget i SvD är som om maffian frågar sig om dom verkligen skall lämna sina utpressningsoffer i fred. Vilket ju inte torde vara så svårt att svara på.

Så ja, lämna löntagarna i sticket, tack! Hjälp dom löntagare som faktiskt vill ha hjälp istället för att tvinga er på dom som inte vill ha med er att göra.

---

Andra bloggar om: politik, facket, wild'n fresh

Tyvärr är jag inte i Göteborg just nu. Men tydligen sysslar facket där just nu med utpressning mot en restaurang. Det är ju inte första gången. Det vore jävligt skönt om det vore den sista. Jag föreslår att folk som är hungriga går och käkar på restaurangen i fråga, och folk som har tråkigt går och mot-demonstrerar.

---

Andra bloggar om: facket, göteborg, wild n fresh

Göran Persson vill inte tala om arbetslösheten, och gör sitt bästa för att inte göra detta till en valfråga. Samtidigt lägger vi 30 miljarder om året på att dölja hur hög arbetslösheten faktiskt är genom att hålla folk utanför arbetsmarknaden. Socialdemokraternas integrationspolitik tycks mest gå ut på att isolera och passivisera invandrare och flyktingar, trots att det viktigaste för integration är att man har ett jobb. Och jo, man pratar om att göra saker, men mest av allt gör Göran ingenting. Integrationspolitiken har stått helt stilla.

Socialdemokraterna hade ju naturligtvis kunnat genomföra åtgärder för att fixa arbetslösheten. Dom 30 miljarder sossarna nu slänger bort för att dölja arbetslösheten hade ju naturligtvis gjort oerhört mycket mer nytta om man hade använt dom för att skapa jobb istället. Det vet såklart socialdemokraterna. Ändå gör dom inget. Varför inte?

LO har släppt en rapport om alliansens politik. Rapporten går mest ut på att helt substanslöst upprepa att alliansens politik inte skapar fler jobb. Men den innehåller den ett märkligt påstående:

Arbetslinjen har två delar. Den första delen innebär att arbetslösa erbjuds alternativ sysselsättning för att förhindra att de förlorar sin arbetsförmåga. Därmed behöver de inte konkurrera om jobben genom att bjuda under lönerna.

Det här är en unik tokning av "arbetslinjen", som vanligen innebär att man skall sätta folk i arbete. LOs tolkning av arbetslinjen går ut på att man med skattepengar skall hindra arbetslösa från att få riktiga jobb i en karusell av bidrag och fuskjobb. Syftet med detta är att hålla lönerna på jobb för lågutbildade på en artificiellt hög nivå. Det är det det står. (Och nej, jag har inte klippt i citatet. Ja, man hade kunnat vänta sig att dom talade om vad den andra delen av arbetslinjen är, men det var uppenbart inte viktig.)

Det är bäst att upprepa det här, för det är svårsmält. LO förespråkar att man håller arbetslösa borta från arbetsmarknaden, för att skapa en artificiell arbetsbrist i syfte att höja lönerna för dom som har jobb. LO vill helt enkelt att arbetslösheten skall vara hög.

Det här är grunden till att socialdemokraterna hellre döljer arbetslösheten än fixar den, det här är anledningen till att socialdemokraterna pratar varmt om invandrare och integration, men samtidigt försöker kasta ut alla invandrare och gör allt dom kan för att hindra att invandrare kommer in på arbetsmarknaden. Det här är anledningen till att LO försöker hindra östeuropeiska företag att fungera i Sverige. LO och sossarna tror att ju fler som jobbar, desto lägre är lönerna. Om dom har rätt eller inte kan diskuteras, men det intressanta är alltså att dom arbetar för att en arbetslösheten skall vara så hög som möjligt, eftersom dom tror att detta höjer lönerna för dom som arbetar.

Är det konstigt att så mångta sitter fast i bidrgasberoende och åtgörder med en sådan politik? Nej, inte direkt. Vi behöver ha en regering som är mer intresserade av att förbättra för dom som har det sämst, än att höja lönen för dom som redan har jobb.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, arbetslöshet, lo, socialdemokraterna, politik

Via Sjölander såg jag att LO har släppt en rapport om alliansens politik. Jag började läsa den, insåg snabbt att det behövs en rejäl analys av den här rapporten eftersom den innehåller så mycket retoriskt skitsnack, små luftslott av ord som löses upp om man blåser på dom. Men det är så mycket av dom, så jag har inte tid att analysera allt själv. Så här analyserar jag första sidan av den fyra-sidiga sammanfattningen. Sedan har jag bett Andreas Bergh och Håkan Jacobsson att plocka bitar att analysera, och om dom vill, skicka vidare till andra för mer analys i en liten "bloggstafett".

Rapportern går ut på att hävda att alliansens politik inte kommer skapa fler jobb. Det här gör dom mestadels genom olika debattekniska finter, och inte genom fakta eller argument. Det första exemplet dyker upp redan i sammanfattningens andra stycke:

Alliansens föreslår till exempel ett jobbavdrag som innebär att inkomsterna efter skatt för dem som har en stor andel in­komster från socialförsäkringssystemet sjunker i relation till dem som har arbetsinkomster.

Med andra ord, det gör det mer lönsamt att arbeta i förhållande till att gå på bidrag. Men så kan kan ju inte säga om man vill kritisera, så alltså använder man sig av ovanstående krystat komplicerade formulering, för att få det att låta som att det är nåt negativt att man tjänar pengar på att arbeta.

Avdraget är alltså till stor del en för­täckt skattesänkning för heltidsarbetande personer med god förankring på arbetsmarknaden.

Här hävdar dom att det är "förtäckt"? Vad är "förtäckt"? Ja, det är en skattesänkning på arbete. Varför kallar som skattesänkning på arbete för "skattesänkning för heltidsarbetande personer med god förankring på arbetsmarknaden"? Jo, för det låter som om det är en liten grupp, eftersom man kvalificerar begreppet "personer" två gånger. I själva verket är det där ju majoriteten av alla som arbetar. Dom pratar om i stort sett alla som har heltidsjobb. Man sänker skatten för dom. Ja, det var ju det var var hela syftet med jobbavdraget, så hur kan man då kalla det förtäckt? Sedan kommer ett klassisk kontextbyte:

Men skattesänkningar för höginkomst­tagare är bortkastade pengar om avsikten är att öka arbetsutbudet.

Ja, men det där är ju inte en skattesänkning för höginkomststagare. Det är en skattesänkning på arbete. Eller är det så att i LOs retoriska universum så skall nu alla som har jobb räknas som höginkomsttagare?

Sedan tar man upp att 36% av kostnaden av jobbavdraget går till folk med inkomster över 321 000. Låter det hemskt? Tjadu, såvitt jag kan lista ut av SCBs statistik så är det 28% av alla som har anställning som hamnar i den gruppen, och likaså 28% av alla med inkomst över 160.000, vilket man väl borde ha om man skall omfattas av skattesänkningen alls (det är 13.000 i månaden före skatt). Är det verkligen hemskt då? Det verkar vara en utmärkt välfördelad skattesäkning, med tanke på att dom flesta skattesänkningar sänker skatten mest för höginkomsttagarare, av självklara skäl.

Varför klagar då LO på att man sänker skatten på arbete? Jo, för man gör det lönsammare att arbeta även för låginkomsttagare. LO erkänner nämligen längst ner på första sidan av sammanfattningen att dom vill ha hög arbetslöshet. Lyssna på den här godbiten:

Arbetslinjen har två delar. Den första delen innebär att arbetslösa erbjuds alternativ sysselsättning för att förhindra att de förlorar sin arbetsförmåga. Därmed behöver de inte konkurrera om jobben genom att bjuda under lönerna.

Det här är en unik tokning av "arbetslinjen" (som vanligen innebär att man skall sätta folk i arbete). LOs tolkning av arbetslinjen går ut på att man med skattepengar (företrödesvis från höginkomsttagare, då) skall hindra arbetslösa från att få riktiga jobb i en karusell av bidrag och fuskjobb. Syftet med detta är att hålla lönerna på jobb för lågutbildade på en artificiellt hög nivå.

LO vill helt enkelt att arbetslösheten skall vara hög, i alla fall för lågutbildade. Ja, då är det knappast konstigt att dom kritiserar alliansens politik, som ju går ut på att sänka arbetslösheten.

---

Kanske intressanta bloggar om: lo, val2006, bloggstafett

Det visar sig att två tredjedelar är med i facket enbart för a-kassans skull. Intressant, eftersom man kan gå med i a-kassan utan att vara med i facket, och därmed tjäna lite kosing. Dessutom anser 43% att fackets relation med sossarna är för nära, och 63% anser att facket borde ägna sig mer åt situationen på arbetsplatserna och mindre åt politik.

Ja, det är Timbro som frågar, och som man frågar får man svar, men dom flesta frågorna är faktiskt mycket neutrala. Som frågan om man gick med i facket enbart för a-kassan.

Uppenbarligen är ungefär två tredjedelar av fackets medlemmar inte nöjda med vad facken sysslar med. Så nu är det dags att rösta med fötterna: Gå ur facket!

Du kan vara med i a-kassan ändå, och ärligt talat, vad hjälper facket dig med annars?

---

Kanske intressanta bloggar om: facket, lo

Martin Tunström på s-info envisas med att radera mina inlägg, med påståendet att dom är "oseriösa". Det "oseriösa" som jag hävdar är följande:

1. Om facken genom strejker tvingar fram en annan politik än vad majoriteten av den svenska befolkningen har röstat fram, så är detta att åsidosätta demokratin. LO hotar att göra detta om det blir en borgerlig regering.

2. Facken tvingar genom blockader företag att skriva på avtal där man betalar stora summor pengar till facken (utpressning, helt enkelt).

3. Facken betalar miljoner till sossarna mot att sossarna för en viss politik (mutor alltså).

Punkt två och tre här är allmänt kända punkter som absolut ingen förnekar. Utom Martin Tunström. Punkt 1 beror väl mest på hur man definierar demokrati. Många socialister jag har diskuterat med definierar demokrati så att demokrati är när socialisterna bestämmer. Och då är det såklart inte odemokratiskt så länge det är socialistiska fack som strejkar. Men jag tror att dom flesta i Sverige inte håller med om den definitionen.

Referenser:
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13136523.asp
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=485596
http://www.timbro.se/bokhandel/books.asp?isbn=9175663899

Här i frankrike finns det en hel del politiska problem. Till exempel är ungdomsarbetslöheten ett stort problem, i synnerhet hos barn till invandrare. Dom flesta är överens om att det utanförskap och frustration detta skapar var huvudorsaken till upplopen runt om i Frankrike i höstas.

Så den demokratiskt valda regeringen lade fram ett förslag som avsåg att skapa mer jobb för ungdomar. Studentorganisationerna och fackföreningarna var inte förtjusta i förslaget, och det är naturligtvis deras fulla rätt att inte vara. Men vad som också är deras lagliga rätt i det läget, är att strejka. Och det gjorde dom. Dom strejkade till lagförslaget drogs tillbaka.

Därmed kringgick facken och studentföreningarna i frankrike den demokratiska processen. Man bestämde sig för att tvinga fram ett visst politisk beslut genom strejker och demonstrationer, och inte genom att rösta.

Jaja, säger ni, det där är ju Frankrike, alla det att fransmän är lite knäppa och Franska facket maktgalna och strejkar så ofta dom kan. Och det är helt sant. Men svenska fack är inte ett dugg bättre. Det är bara det att eftersom vi har sossarna som regering så behöver inte facken strejka. LO mutar nämligen sossarna till att göra det LO vill i alla fall. Det kan man inte med en borgerlig regering, så därför tänker man strejka i stället. Per Winberg, ordförande för Transport säger så här till SvD:

"Det blir strid nästa år om det blir en borgerlig regering. Det kan bli konflikt och om man kallar på Transport så kommer vi att gå ut."

Och även ordföranden för Kommunal och Handels säger liknande saker. LO accepterar alltså inte det svenska folkets demokratiska politik. Om det svenska folket bestämmer sig för att man vill ha en vettig ekonomisk politik i Sverige, då kommer LO försöka stoppa detta genom strejker.

"Självklart blir atmosfären sämre med en regering som vill krossa oss som facklig organisation, säger tunga Kommunals ordförande Ylva Thörn."

Det där är rent skitsnack. Fullständig lögn. Jag tror inte det kommer bli en borgerlig regering, och om det skulle bli det ändå så vill dom inte krossa facken. Tyvärr. Det borde dom vilja. LO arbetar inte för sina medlemmars bästa, och inte heller för Sveriges bästa, utan det arbetar enbart för sina fackpampars bästa. Och det gör man genom rena maffiametoder. Facken borde krossas. Och det första man borde göra är att ta bort fackens rätt att tvinga företag beala fackavgifter även för dom som inte är medlemmar. Och det andra man borde göra är att ta bort rätten för fackföreningar att strejka om lagförslag. Lagförslag skall bestämmas av riksdagen, demokratiskt vald av svenska folket. Dom skall inte bestämmas av en liten grupp myglande fackpampar.

Efter två veckor av strejker och protester från ena sidan, och desperata försök att diskutera frågan fråna andra sidan, har franska regeringen nu gett upp, och dragit tillbaka förslaget om ändrade uppsägningsregler för ungdomar.

Var förslaget bra? Tja, vad är ett bra förslag i sammanhanget? Jo, ett bra förslag hade väl varit ett förslag som minskade ungdomsarbetslösheten. Skulle det här förslaget ha gjort det? Kanske, med det lär vi ju nu aldrig få reda på, eftersom studentrörelsen och fackförbunden, dsv folk som har arbete eller högskoleutbildning och alltså inte behöver oroa sig för att gå utan jobb, vägrade att låta förslaget prövas. Inte ens efter att Chirac föreslog att man skulle sänka prövoperioden från 24 till12 månader (att jämföras med nuvarande 6 månader) gick det.

Facken visade återigen att det är dom som bestämmer i Frankrike, och att man på inga som helst villkor får pröva nånting som eventuellt kan sänka arbetslösheten, minska budgetunderskottet, eller på annat sätt få fart på Frankrikes ekonomi. Dom franska fackens ultrakonservatism innebär att man med vett och vilje sabbar all möjlighet för Frankrike att bli den världsledare man inbillar sig att man är.

Tragiskt, egentligen.

Jag har funderat på det här med dom svenska (och franska) facken, och tyvärr är det ju så att dom numera har helt gått bort från sitt egentliga syfte, att verka för arbetarnas intresse på en arbetsplats, till att verka för fackpamparnas personliga intressen. LO går i spetsen för detta genom att muta sossarna. Det ger dom möjligheten att trycka igenom politiska beslut om sådant som borde vara avtal. Samtidigt är en del saker som förmodligen borde vara lagstiftning istället reglerat i kollektvavtal, som man tvingar på företagen. Dessutom tvingar facken en kollektivanslutning genom dessa avtal. Företagen tvingas betala 3.5 procent av arbetarnas löner till facket, och dom måste dubbelförsäkras i facket försäkringsbolag, oavsett om dom är medlemmar eller inte. Det där är en ren beskyddarverksamhet av välkänd maffiatyp, allt med lagens goda minne, som står för en stor del av fackens finansiering, vilket dom som sagt i sin tur använder för att muta sossarna med.

Men, frågar sig då vän av ordning, varför konkurras helt enkelt inte facken bort av fack som faktiskt bryr sig om sina medlemmar, och som inte tvingar företagen att betala beskyddaravgifter till facken? Det borde finnas en liberal fackförening att går med i, men det gör det inte. Jag tvivlar inte på att det finns en bra anledning till detta, men jag känner inte till den, och frågar därför min kära läsarkrets: Varför finns det ingen liberal fackförening? Vilka lagar är det som hindrar detta från att ske, och hur skall vi ändra på dom? Eller är det bara ett fall av kartellbildning? Kan vi bussa konkurrensverket på dom?

En av dom grundläggande metoderna i bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet är att skära av inkomstlinjerna. Om vi kunde få en liberal fackförening som erbjuder kollektivavtal som inte innebär beskyddaravgifter skulle företagen givetvis gladeligen skriva på dom avtalen istället. Det skulle i ett svep befria svenska företag från beskyddarverksamheten, och samtidigt strypa de svenska fackens inkomster rätt betydligt. Det skulle göra det svårt för dom att muta sossarna, och det skulle alltså minska fackens politiska unflytande rejält.

Visst, Sverige skulle se många stora och långa storstrejker när facken försöker få igenom lagförslag som förbjuder den liberala fackföreningen att göra det den gör, men efter ett halvår av strejker skulle strejkkassorna vara slut, och dom socialistiska fackföreningarna krossade. Det skulle garanterat vara värt det.

Förra året bildades massa nya partier, inklusive ett påstått liberalt. Vad nyttan med att splittra borgerligheten mer är vet jag inte. Starta ett fack istället.

1996. SJ skall privatiseras. SEKO är missnöjt. SEKO föredrar att det är statligt, och klagar högljutt på hur illa SJ har blivit efter privatiseringen.

2000. Pendeltågen i Stockholm upphandlas. SJ förlorar upphandlingen till Citypendeln. Inte så konstigt, SJ är ju skit, enligt SEKO. Men SEKO är inte nöjda. Massor av SEKO-medlemmar vägrar jobba för Citypendeln, med resultatet att Citypendeln inte har nog förare, och det blir massa förseningar.

2005. Ny upphandling, Citypendeln förlorar, och Stockholmståg, ägda av SJ, vinner. SEKO jublar över att SJ får kör....va? Nej, såklart, SEKO är missnöjda.

Håhåjaja.

Statistiska lekar

Det finns en siffra som upprepas mycket i Sverige. Just nu påstås siffran vara 5.4%, men det är inte sant. I själva verket är den 10.2% Ja, jag talar om arbetslösheten såklart.

Är arbetslöshet alltid ett problem? Nej, en arbetslöshet på runt 5% är nog normalt. Det kommer alltid finnas ett par procent med människor som letar efter bättre jobb, eller just har slutat eller just blivit sparkade, eller jobbat på ett företag som gått i konkurs. Att vara arbetslös i ett par veckor eller en månad är inte något större problem. Problemet är långtidsarbetslöshet, när man blir utslagen från arbetsmarknaden, och inte klarar av att ta sig tillbaks.

Och här är problemet med socialdemokraternas statistikfiffel. Skillnaden mellan 5.4% och 10.2% är att i den senare siffran har man räknat med alla dom som sätts i olika typer av AMS-åtgärder. AMS-åtgärderna har bara ett enda syfte, att gömma hur stor arbetslösheten är. 5.4% procent arbetslöshet är inte så farligt, om man jämför internationellt. Men det här är ju lätt att se igenom genom att räkna in alla som sitter i åtgärder, och då får man som sagt siffran 10.2%. En usel siffra i internationella sammanhang. Men vad som är värre är att genom att sätta folk regelbundet i åtgärder, så gömmer man långtidsarbetslösheten. Sätt folk i meningslösa kurser två gånger om året, så vips har du sopat bort siffran för hur många som har varit arbetslösa längre än ett halvår.

Trots detta sifferfiffel har Sverige officiellt en rätt hög långtidsarbetslöshet på 28-29% av dom arbetslösa. Det finns idag 67 000 personer som varken kan få jobb eller ens något av AMS fusksysselsättningar.

Att hålla folk ute

Vad beror det här på? Varför har vi så hög långtidsarbetslöshet? Ja, det finns några saker som verkar hänga ihop med långtidsarbetslöshet: Det är sådana saker som hög anställningskostnad, högminimilön och liknande. Dom kan sammanfattas i att det är regler och lagar som avser att skydda lönerna hos dom som har arbete.

Dom flesta regler på arbetsmarknaden är inte till för att sänka arbetslösheten, dom är inte till för att skapa nya jobb, reglerna finns inte där för att underlätta för arbetslösa att få jobb. Reglerna finns där för att försvara lönerna hos dom som HAR jobb, och se till at dom som har jobb får så höga löner som möjligt. Reglerna försöker upprätthålla ett monopol på arbete. Man försöker hindra människor från att ta sig in på arbetsmarknaden och konkurrera om löner. Konflikten mellan Byggnads och Laval är ett exempel på det. Ett annat är minimilöner. En minimilön är egentligen till för att hindra arbetsgivarna att betala skamlöner, men minimilönerna i dagens europa ligger oftast betydligt över vad man anser är existensminimum. Är inte det lite märkligt, egentligen, borde inte minimilönen vara existenminimum?

I Sverige har vi ingen lagstadgad minimilön. Istället sätts minimilöner i kollektivavtalen. Kommunal till exempel har 13.400 i månaden som lägstalön. Det är rätt rejält mycket mer än vad man får som socialbidrag. Den genomsnittliga lönen som kommunalanställd är 20.400 i månaden. Det innebär alltså att om man skall ta en risk och anställa en ung invandrartjej som aldrig har haft ett jobb innan, så tjänar man mycket lite på det. Istället anställer man hellre en svensk kille som redan har jobb och goda referenser, det är säkrare, och kostar ungefär samma.

Höga minimilöner fungerar som ett skydd för dom som redan har jobb, och ett hinder för dom arbetslösa. Likadant fungerar alla andra regler som är meningen att skydda dom som har jobb. Undersökningar som tittar på hur arbetsmarknader hanterar en plötslig ökning av invandrare, visar att marknader utan dom här skydden klarar sig bäst, medans skyddade arbetsmarknader får en högre arbetslöshet. Reglerna som är till för att skydda arbetsmarnader från konkurrens utomlands, gör det så dyrt och krångligt att ha företag i landet, att man hellre flyttar tillverkningen någon annanstans.

Men fungerar skyddet då? Innebär det här att dom som har jobb har högre lön än vad dom skulle ha annars? Nej, för den här typen av skydd slöar ner ekonomin och gör tillväxten lägre. Det gör det svårt för nya företag att expandera genom anställning, och det gör samhället i genomsnitt fattigare. USA har väldigt lite spdana skydd. Men där har anställda i allmänhet högre löner och bättre levnadsstandard. Skydden är alltdå rent kontraproduktiva. Dom orsakar precis den motsatta effekt mot vad dom är avsedda att orsaka.

Protektionism fungerar alltså inte, inte heller i detta fall. Regler som är till för att skydda dom arbetandes löner orsakar iställer att företag flyttar utomlands, det slöar ner ekonomin och ger arbetarna lägre löneökningar.

Varför finns dom då kvar? Jo, av två anledningar. Den ena är en rädsla bland dom som har arbete. Dom är rädda för att bli av med arbetet, samtdigt som dom inte är tillräckligt insatta i nationalekonomi för att förstå att reglerna gör det sämre. Den andra gruppen som vill ha kvar reglerna är fackpamparna. En hårt reglerad arbetsmarknad ger dom stor makt, och möjlighet att som de svenska facken gör, i princip utöva utpressning på företagen, så facken kan berika sig själva.

Men resultatet är ett samhälle som är uppdelat i dom som har arbete, och dom som inte har arbete. Den socialistiska politikenm vars mål är att avskaffa klassamhället, har skapat en ny klass: Dom långtidsarbetslösa.

1998 skrev Ansers Johnson boken "Vi står i vägen" som noggrant avslöjade hur LO mutade socialdemokraterna att föra den politik LO ville föra, och inte den politik som socialemokraterna visste var bra för Sverige. I år kom vad jag bara kan se som en andra del av samma historia, Maciej Zarembas artikelserie om det "östeuropeiska spöket". I den artikelserien, årets eller kanske årtiondets viktigaste, avslöjar Zaremba hur facket, och då framförallt Byggnads, sysslar med vat inte kan kallas annat än ren utpressning, och detta i ett enda syfte: Att fylla fackets egna fickor. Inte fackmedlemmarnas fickor, utan fackets. Jag trodde det var illa. Jag visste att facket sysslade med politik och inte med medlemmars rättigheter. Jag visste att dom bara brydde sig om det dom minst behövs till, löneförhandlingar. Men både Anders Johnsons bok aoch Zarembas artikelserie har chockerat mig. Det var mycket, mycket värre än vad jag trodde.

Lögner, mutor och utpressning. Jag tycker det är dags att kalla dom här organisationerna för vad dom är: En svensk maffia.

Som ni vet tvingade Byggnads bort ett Lettiskt företag, Laval un Partneri, i konkurs. Dom hävdade att detta var för att skydda arbetarnas rättigheter, och dom hävdade att det lettiska företaget vägrade skriva under ett kollektivavtal. Men facket krävde, helt regelvidrigt, att dom skulle skriva avtal om att höja lönerna till löner som låg väl över det svenska genomsnittet. Kravet är givetvis helt absurt, och det visste facket. Det här var inget reellt krav, det var en ren operation som avsåg att få bort förtaget, för att vidhålla Byggnads monopol på arbete. Nåt erbjudande om att bara skriva kollektivavtal verkar aldrig Laval ha fått.

Naturligtvis har byggnads rätt att kräva monopol om dom vill. Men då skall dom säga, det, och det gör man inte. Dom ljög, och hävdade att detta var för dom lettiska arbetarnas skull, när det i själva verket enbart är frågan om att säkra fackpamparnas personliga makt och feta löner för att göra absolut inget av nytta.

Nu när dom har avslöjats, vad är deras reaktion? Försöker dom åtminstonde ens fejka ånger? Nej,allt man har gjort är att man har "begått ett formellt fel", men nåt moraliskt fel har man inte gjort. Man noterar också att fallet har upprört känslorna hos många därför att "Svenskt Näringsliv har finansierat advokater som tidigt var med i bilden och som hållit liv i frågan långt efter det att företaget lämnade Sverige". Frågan är alltså i sig inte upprörande, anser Byggnas ordförande Hans Tilly. Byggnads ljuger, och driver företag i konkurs helt utan anledning annat än att Hans Tilly skall få ha så mycket makt som möjligt, och det enda upprörande är att Svenskt Näringsliv har hållit liv i frågan? Hans Tilly och hans fack skall få uppföra sig hur som helst, det enda upprörande är att folk klagar på det, tydligen.

Hyckleriet har fått ett nytt svenskt ansikte.