I alla sociala sammanhang finns olika grupperingar och gemenskaper. Allt från folk på jobbet, via kvällskursen, dom gamla klasskamraterna till familjen. Dom flesta av dom här grupperingarna fungerar väl, och folk uppför sig vettigt och civiliserat.
Men det finns ju folk som gärna trampar andra på tårna för att uppnå sociala fördelar. Vi har alla råkat ut för dom. En del kör på som ångvältar och plattar till fötter med buller och brak, andra seglar smidigt igenom den sociala hierarkin utan att nån tycks märka att folk som råkar stå i vägen för personen förvinner ut ur gruppen.
Mobbning är att försöka utesluta någon från en social gemenskap genom att med olika nedvärderande metoder få personen att känna sig mindervärdig och oönskad. Metoderna är allt från att man pucklar på personen fysiskt, till aktivt ignorerande. Men vanligast är ju att man hel enkelt gaddar ihop sig för att tala om för personen hur ful/tråkig/dum/töntig personen är.
Det hela är en primitiv rest av våran tid som apor. Dom sysslar med sånt mest hela tiden. Vi, som något intelligentare djur, lär oss att det inte bara är taskigt, det är ofta dåligt för gruppen. Om man vill genomföra något politiskt är det ju ett stort problem om kunniga och arbetsvilliga människor mobbas ut. Så konstruktiva och intelligenta människor sysslar helt enkelt inte med mobbing. Men trots detta förekommer det rätt ofta. Alla är ju inte konstruktiva och smarta, tyvärr.
Så därför finns det massa sociala grupperingar som mobbar ut folk. Och lustigt nog finns dom också bland politiska grupperingar. Dom här grupperingarna är inte intresserade av att diskutera eller genomföra politik. Allt medlemmarna i grupperingen sysslar med är att dunka varandra i ryggen och förlöjliga alla som inte är med i gänget. Dessa människor kommer i politisk debatt alltid försvara andra som klistrar på sig samma politiska etikett, oavsett vad dom gör, för dom är med i gänget. Dom kommer också alltid kritisera dom som inte är med i gänget, oavsett vad dom gör. Och dom kommer mycket sällan ha sakliga argument.
Diskussioner om politiska frågor med folk i dom här mobbargrupperna blir ganska märkliga, för dom är inte intresserade av sakdebatt. Dom är bara intresserade av att stärka gemenskapen i sin grupp och att stiga i respekt inom gruppen. Och hur stiger man i respekt? Jo, antingen genom att rekrytera beundrare, eller genom att mobba ut folk som inte passar in.
Så ta två hypotetiska personer, M och O. Båda är politisk aktiva. O försöker övertyga M om att Os politiska åsikter är bättre än Ms. M reagerar med osakligheter och förlöjliganden. Ironiskt nog försöker M alltså mobba ut O, men O är inte intresserad av att bli med Ms grupp. Och därmed kommer ju inte O inse att han är utmobbad heller, för man kan ju inte bli utmobbad ur en grupp man inte vill vara med i. O kommer därför oftast att kontra med, hör och häpna, mer sakargument. För O vill ju övertyga M. Antingen bara för sakdiskussionens skull, eller för att han vill utöka sin egen grupp (som då alltså inte är en grupp vars sociala hierarki grundar sig på mobbning. Om den gjorde det skulle han inte försöka övertyga M, utan bara syssla med att tala om hur korkad han är).
Vi får då mycket snabbt en märklig situation där O allt mer frustrerad försöker få M att diskutera sakfrågan, allt medans M bara är intresserad av att förlöjliga O så mycket som möjligt. Och ironiskt nog fattar ingen vad den andra sysslar med. För M, vars hela social bild präglas av mobbningen, tror ju att O försöker mobba honom och sänka hans sociala nivå. Vilket ju också kan ske, om Ms kompisar ser honom får stryk i en diskussion. Men O försöker inte mobba M, han försker övertyga honom. Nåt M är totalt ointresserad av, Vilka politiska åsikter M har är helt sekundärt. Han är med i sin grupp för att han har status och gemenskap där. Dom politiska åsikterna är irrelevanta.
Och så fortsätter diskussionen. O försöker övertyga, M, förlöjligar, ingen förstår vad den andra sysslar med, för båda är för korkade för att förstå att dom inte pratar om samma sak. O är för korkad för att fatta att M försöker mobba ut honom, och M är för korkad för att fatta att O inte VILL vara med i hans klubb.
Och så fortsätter det tills O får spel och skäller ut M efter noter.
Det är kanske inte så konstigt att politiska diskussioner oftast är så fruktlösa.
6 kommentarer:
"Och så fortsätter det tills O får spel och skäller ut M efter noter."
Det låter ju som du Lennart!
Se där, ClaesW
här visar du ju något som näsatn liknar perceptiv förmåga
:-)
Hoppas det inte är våra duster som har gjort dig en smula desillusionerad, Lennart. Blogistan är ju ett rätt speciellt plejs, där man ramlar in i diskussioner som man sällan skulle hamna i "IRL".
Äh, du är ju nästan resonabel. :) Och du diskuterar sakligt, och hamnar därmed inte i den här grupperingen alls.
Jag känner igen det du beskriver. Ibland uppför sig människor som vore dom chimpanser som bara bär en "människo-kostym". Jag finner det fenomenet väldigt tröttsamt.
Är inte sakdebatter mycket mer spännande och, framför allt, mer produktiva än jakten på primitiv "status"? Är det så svårt att skilja på personen och det hon/han talar om?
Ju mer jag lär mig om människans utveckling, biologi och psykologi, desto mer tycks just ditt uttryck "chimpans i människokostym" vara en korrekt beskrivning av människor. Eller, man kanske skall korta ner den till "chimpanser i kostym" helt enkelt.
Jo, jag tycker sakdebatter är intressantare. Det är nog till mycket en fråga om vad man tycker är roligast, kunskap eller status. För min del är det ju kunskap. Det gör mig, misstänker jag, till en nörd. :-)
Skicka en kommentar