Via Björn ser jag ett förslag om att bygga ett nytt operahus vid Slussen. Tydligen tycker Kungliga Operans chef att han borde få ett nytt hus att leka i, för det gamla må vara snyggt, men opraktiskt.
Ärligt talat, den enda anledning jag kan hitta att överhuvudtaget ha kvar Kungliga Operan är att det skulle var asynd att riva byggnaden, och att det då tametusan inte passar till nåt annat än Opera.
Kungliga Operan fick 2005 in 59 miljoner i intänkter. Det är en inte föraktlig summa. Till detta kom lite statliga bidrag. 348 miljoner statliga bidrag, mer exakt. Trots detta lyckades man gå med 4 miljoner i förlust. Snyggt jobbat. Varje operaföreställning kostar i genomsnitt 1,71 miljoner. Per föreställning, alltså. Det finns 1100 platser i operan, och man fyller upp i genomsnitt 78% av platserna. Det ger ungefär 858 besökar per föreställning. Vilket är 2000 spänn per plats, vilket är betalt till 85% av bidrag. Varje gång du går på operna, får du alltså 1700 spänn av staten för att göra det.
1700 spänn.
Alltså, kultur i all ära, men man kan får en attans massa kultur för 1700 spänn. Man kan gå på massa rock-konserter eller se typ 20 filmer, allt utan att få många ören i bidrag av staten.
Så nej, lägg ner operan. I synnerhet om man skall slösa ytterligare pengar på ett nytt operahus. Vad sägs om att man lägger ner operna, tar ett års budget och bygger ett schysst litet konserthus för att hålla mindre, subventionerade konserter av nya band och artister? Eller håller intressant dans-konst-installationer och liknande. Det kunde behövas nåt sånt inne i stan. Det är oändligt mycket intressantare kultur än gamla Wagner-operor, och dessutom oerhört mycket billigare.
"Men då döööör operaaaan" hör jag folk skrika. Nej, det gör den inte. Folkoperan får mindre än 10% av bidragen Kungliga Operan får, och dom gör intressant och nyskapande opera som samtidigt lyckas vara lättillgänglig. Det är snarare tvärtom. Kungliga Operans dyra uppsättningar gör att man måste köra saker som man vet drar folk, och man vågar inte ta risker. Resultatet blir en dlöd, konservativ kultur, jämfört med alternativen.
Kanske intressanta bloggar om: politik, kultur, stockholm, opera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det jävliga, Lennart, är att jag gillar opera. Och det händer att jag går dit och förser mig av en skatteåterbäring på 1700 kr (i snitt) och har utbyte av det!
Stockholmsoperan är en liten provinsopera, med medioker kvalitet och dito artisteri. Men det händer att det de levererar håller riktigt bra klass ändå. Detta kan man bli glad, ja rentav lycklig av.
Jag tror att om Operan hade fått skötas som vilken business som helst hade både kvalitén varit högre och totala kostnaderna lägre, och de som ville gå dit hade haft bättre möjlighet att hosta upp det antal hundralappar som krävdes.
Som jämförelse kan nämnast att Metropolitan i NYC klarar sig utmärkt på biljetter och privata sponsorer och kan dessutom hålla världsklass på artister och konstnärlig kvalité utan att priserna överstiger de faktiskta kostnaderna i Stockholm. Faktum är också att Göteborg har klarat av samma sak förvånansvärt bra.
Frågan här är hur en transition från skyddad statlig kulturverkstad till ekonomiskt sund och fungerande efterfrågad kulturverksamhet skall gå till. Jag är övertygad om att efterfrågan (och även betalningsviljan) inte är bekymmret. Istället är det stelheten och byråkratin som är de värsta stötestenarna. Och det faktum att ett ekonomiskt pressat skattebetalande klientel är extremt priskänsligt i sina konsumtionsval, och bara långsamt och motvilligt anpassar sig till en mer korrekt prissättning.
Som vanligt har alltså konstgjord prissättning direkta negativa följder samt även sekundära negativa effekter genom att information undanhålls konsumenterna och tvingar dem till att (omedvetet) anpassa sig till en snedvriden bild av verkligheten, som inte återställs omedelbart ifall den konstgjorde prissättningen upphävdes
Apropå att operan skulle "dö" så är det väl knappast Sveriges ansvar att hålla klassiska tyska och italienska operor vid liv. Och det är knappast heller så att de står och faller med vad Sverige gör. I många andra länder i Europa är intresset för opera större än i Sverige, och där lär de klassiska operorna hållas vid liv.
Lennart:
Uppfriskande att se att det tydligen finns frågor där vi kan vara fullständigt överens som i denna fråga.
Jag kan också lätt instämma i jonas n kommentar om att gillar opera så min ståndpunkt kan knappast ses som populistisk.
Bort med bidragen till sådana institutioner och låt de jaga sponsorer bäst de vill. Besökarna kommer sedan visa genom sin beredvillighet att köpa biljetter om institutionerna har lyckats eller ej.
Det är lustigt att Londons "West End" är ett vibrerande centrum för kultur med operor, musikaler och teatrar i fokus, utan större statliga bidrag såvitt jag förstår. Operor, musikaler och teater är big business där. Det går att gå med vinst, och vara ett kulturellt centrum för nyskapande samtidigt.
Varför skulle inte Sverige klara det utan massiva subventioner?
Skicka en kommentar