Lennart Regebro

Paradigm argumenterar för att den amerikanska bolånekrisen på nåt vis visar att liberalism inte fungerar.

I grunden är bolånekrisen en kris för liberalismen. Idén att alla vuxna människor ska vara fritt ska kunna välja vad de vill göra men samtidigt vara ansvariga för sitt beteende håller inte. Impulsivitet är till 80 procent ärftligt och är mycket motståndskraftigt mot yttre påverkan. Samma sorts problem som bolånen gett upphov till finns inom snabbmatsindustrin. Där är 70 procent av kunderna impulskunder.

Här argumenteras det emot att människor skall vara fria att göra val och samtidigt ansvariga för dom val som görs. Alternativen (vilket mycket riktigt är oliberalt) är att människor antingen INTE är fria att göra val, eller att dom INTE är ansvariga för dom val som görs. Det kan man göra på tre sätt:

1. Något annat än människor gör valen.
2. Något annat än människor tar ansvaret.
3. Vissa människor gör valen, och andra människor tar ansvaret.

Att nåt annat än människor gör valen är bara möjligt om detta andra har möjlighet att tvinga människor att göra som dom säger. Vad detta andra skall vara vet jag inte, med varken Gud eller Marx historiematerialism har några sådana möjligheter, så det återstår väl bara att vi låter datorer ta besluten och ger dom möjlighet att skjuta folk som inte gör som datorerna säger. Observera att det inte går att låta människor tolka resultaten eller att låta människor tvinga andra människor att göra som datorerna säger, för då är det ju fortfarande människor som tar beslutet att datorernas rekommendationer skall följas. Nej, datorerna måste ha möjlighet, via nån slags robocops eller så, att tvinga folk att göra som dom säger direkt.

Det där verkar inte vara nån bra lösning.

Inte heller kan vi låta nåt annat än människor ta ansvaret. För om människor nu tar dåliga beslut, så är de ju människorna som drabbas i slutet. Visst kan man drömma ihop att vi låter nån slags Gud drabbas av våra dåliga beslut, men det verkar inte speciellt realistiskt. Och inte kan vi låta datorer ta ansvaret heller. Vad skall vi göra? Slå sönder dom? Det löser ju inte problemen. Vi kan kortsiktigt låta naturen ta smällen av vissa dåliga beslut, men i längden biter det ju mänskligheten i foten också.

Återstår bara det tredje alternativet: Att låta vissa ta besluten och andra ta ansvaret. Det kan man göra på två sätt. Ett sätt är att fördela ansvaret på alla genom beskattning. Dvs, att om någon köper ett hus, och huset sedan förlorar i värde, så låter vi staten ta den smällen och alla betalar via skattsedlen. Så gör man inte i dag, i någon nämvärd utsträckning. Lustigt nog vänder sig Paradigm mot detta:

Och de gigantiska kostnaderna som uppstår i båda fallen får till stor del skattebetalarna stå för. Vem annars?

Jo, Paradigm, det är faktiskt så att idag så får den som gör kassa husaffärer stå för kostnaden själv, såvida han inte går i personlig konkurs, då det är bankerna som lånade pengar till honom som får stå för smällen. Så fungerar det idag, dvs att den som tar beslutet om att ta en risk står för kostnaden av den risken när det går åt pipan.

Men tydligen är iaf Paradigm mot att låta skattebetalarna stå för den smällen. Det hade ju varit bra, om det inte vore så att det finns ett sista alternativ: Att en elit bestämer, och att resten av folket får ta ansvaret. Det är så det fungerar i länder med totalitära ekonomier. Det verkar vara åt det hållet Paradigm vill gå. Det vet vi redan hur väl det fungerar: Inte alls.

Kanske intressanta bloggar om: politik, ekonomi, liberalism