Ibland när man diskuterar med socialister så kommer termen "Löneslaveri" upp. Man kan tycka det är underligt att socialister anser att slaveri är när man betalar nån för att göra ett arbete, medans resten av världen anser att slaveri är när man tvingar någon att göra ett arbete, med det är bara en del av deras nyspråk. Men vad som gör mig riktigt förbannad är att man på det viset totalt ignorerar det faktum att det faktiskt finns människor som i praktiken blir förslavade.
ILO gjorde förra året en undersökning där dom kom fram till att mer än 10 miljoner människor utsätts för nån form av tvångsarbete. Det här låtsas inte extremvänstern om. Enligt deras sätt att se på saken, och deras sätt att resonera, så är en person som jobbar som mellanchef på ett företag precis lika mycket slav som de här 10 miljoner människorna. Mellanchefen, som kan vara rätt nöjd med livet, ha villa, volvo och vovve och rösta på sossarna, är lika förtryckt och miserabel som folk som verkligen är slavar, menar man genom ordet "löneslaveri".
Det här är naturligtvis bara ännu ett exempel på hur vänstern använder retorik för att undvika moraliska frågor. Dom som talar om löneslaveri när 10 miljoner människor faktiskt är slavar har helt gett upp alla försök att förbättra världen, till förmån för slå retoriska dunster i ögonen på sig själva. Det är ett totalt undvikande av rätt och fel, extremvänsterns totala moraliska kollaps.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Till vilken kategori skulle du hänföra de 170 miljoner barnarbetare som finns i världen? Löneslavar eller lyckliga arbetstagare som lyfter en marknadsmässig lön enligt mekanismerna för tillgång och efterfrågan?
"Nyliberaler anser att marknaden alltid sköter sig bäst själv. Därför skall det inte finnas några lagar som reglerar marknaden."
170 miljoner tycker jag är tillräckligt många för att ha en egen kategori. Tycker inte du?
Ja, nyliberaler anser det ja. Hurså?
Skicka en kommentar