Eller? Nä, han gjorde ju inte det. Lösa metalltyper uppfanns i Korea långt före Gutenberg. Han var bara först i Europa med det också. Många "Europeiska" uppfinningar under industriella revolutionen, som Bessemer-processen, användes utanför europa hundratals, ibland tusentals år före dom kom till europa. När järnåldern infann sig smed man järn, en långsam och arbetskrävande process, för man hade inte tekniken att göra gjutjärn förrän i slutet på 1300-talet. I Europa alltså. För i Kina bemästrade man tekniken att göra gjutjärn nästan 2000 år tidigare, och använde den tekniken på industriell skala (i järnverk som kunde ha 1000 anställda 250 f kr). Inte heller var Vasco da Gama först med att segla runt afrika. Det gjorde muslimska handelsmän rutinmässigt vid den tiden. Vasco da Gama tog sig runt Godahoppsudden enbart för att bli utskrattad när han kom fram till Indien, för de varor han ville sälja var av så dålig kvalitet. Och inte är det bättre med dom få svenska bidrag till världshistorien vi har trott på. Centralbank och papperpengar, det är ju svenska uppfinningar, det har man ju fått lära sig. Man började använda papperspengar för att kopparmynden var så absurt tunga. Fast papperspengar hade man i Kina långt tidigare, så vi fick tji också. Den svenska stormaktstiden är bara ett svenskt utnyttjande av ett maktvacuum som uppstår pga en global kris orsakad av det som kallas den "lilla istiden", en lång period med extra kallt väder och missväxt och massvält som följd. Stormaktssverige var alltså bara en ohållbar hicka i historien, orsakad av kasst väder. Det sätter onekligen nytt perspektiv på Karl XIIs nederlag.
Var kommer då all denna misinformaation ifrån? Clive Ponting menar i sin bok World History, a new perspective, att alla böcker om världshistoria hittils egentligen är böcker om Europeisk historia, som försöker tala om hur kulturen uppstod i grekland och sedan spreds över världen av romare och sedan koloniasitörer. Min historialärare brukade ofta och gärna säga "redan dom gamla grekerna" och menade även han att där låg kulturens vagga. Och ju mer jag lär mig om historia, desto mer inser jag att han har fel. Ponting håller med, och går längre. Det enda grekerna var bra på, menar han, var geometri. Europa är ur ett global perspektiv ett hopplöst bakvatten, som hade en kort tid av världsdominans på 1800-talet, tack vare att man med hjälp av militär dominans kunde lägga beslag på massa resurser, först i Amerika och sedan Indien. Dominansen bröts av första världskriget, som Ponting kallar ett "civil war", alltså ett inbördeskrig, och av andra världskriget (som också är lokala krig som blir det första och enda världskriget när USA väljer att ge sig in även i det europeiska kriget efter att ha blivit indragen i den asiatiska kriget av attacken mot Pearl Harbour).
Ett bra exempel på hur nytt perpektivet är, är att franska revolutionen enbart nämns i förbifarten, och inte finns i indexet. Man får anta att Ponting ser den franska revolutionen 1789 som inget annat än en av tusentals smårevolter runt världen, också ibland nämda i förbifarten, utan någon större inverkan på historiens lopp. Pontings syn på världen är en där stora multikulturella imperier uppstår och skapar rikedomar (fram till 1800-talet enbart för eliten), och sedan faller sönder därför att dom blir för stora och för svåra att administrera och försvara. Med den synen är första världskriget och den europeiska delen av det andra världskriget inget annat än dom stora slutkrigen i en lång serie lokala "inbördeskrig" om makten att skapa ett europeiskt imperium.
Perspektivet är inte bara nytt, utan rent befriande, och man inser hur oerhört begränsad den europeiska synvinkel man vanligen är matad mer är för historiesynen. För hur skall man kunna lära sig av historien om man ignorerar stora delar av den? Nej, det går givetvis inte. Clive Pontings World History, a new perspective är härmed lagd till listan av nödvändig läsning.
9 kommentarer:
Nu har jag ju bara slötittat i boken, men intressant är väl ändå att se var liberalismens idéer har närts och utvecklats? Om jag minns rätt så skriver han om fri företagsamhet i Kina för väldigt länge sedan.
Aten hade ju ett styrelseskick som har inspirerat många.
Har Ponting någonting att säga om likhet inför lagen, att ha en lag överhuvudtaget, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, äganderätt, fri rörlighet, förbud mot slaveri eller kvinnans ställning?
Han ger ju en del kängor åt marxismen, men vad har han själv för mätsticka?
Liberalism har det klart varit dåligt med genom historien, men helt klart är att fri ekonomi och handel är positivt. Han skriver en del om äganderätt till land, och att Kina hade en monetariserad fri ekonomi med fri rörlighet för mer än 2000 år sedan, vilket verkar vara en av dom stora anledningarna till Kinas dominans och relativa rikedom fram till 1800-talet.
Slaveri verkar tyvärr inte följa nyliberalismens idéer om att slaveri är dyrare och ineffektivare än att låa folk vara fria. Men det beror på att man helt enkelt kidnappar folk i arbetsför ålder, och sedan i princip tvingar dom att arbeta ihjäl sig. Det kan man ju se som en ren resurstöld, ekonomiskt sett. Det är överhuvudtaget en bra sammanfattning av perioden mellan 1500 och 1750, med kolonialiseringen av amerika och slavsamhället: En gigantisk resursstöld, från Amerika (och västafrika när det gäller slavar) till Europa.
Yttrandefrihet och demokrati nämns inte så mycket, men det är ju trots allt ett ur historiskt perspektiv mycket nytt påfund. Atens demokrati nämns mest för att visa på att det inte har nåt med demokrati i modern mening att göra.
Jag får känslan att Ponting är rätt vänster, men helt klart inte Marxist. Kanske Labour? *googlar* Tja, han har varit åtalad för att ha läckt information till en Labour MP iaf. :-)
http://en.wikipedia.org/wiki/Clive_Ponting
Det var inte jag, det var...eh...min stavningskontroll som skrev fel.
"Millenium" av Felipe Fernandez-Armesto är en liknande bok. En odyssé över senaste tusen åren, med fokus på andra ställen än Europa. Läsvärd.
Schysst, tack för tipset.
Perspektivet är varken nytt eller revolutionerande. Oswald Spengler framförde liknande idéer för närmare 80 år sedan.
Jag tycker inte dom är ett dugg lika, faktiskt. Spengler hade en cirkulär syn på civilisationers uppgång och fall. Ponting pratar inte om civilisationer, utan om imperier, och det är enbart med en rätt snäll tolkning man kan se imperiernas uppkomst och fall som cirkulär. Det Spengler ser som en "civilisation", ser Ponting som en rad efterföljande imperier.
Dessutom är en av Pontings huvudpoänger att Europa har varit ett underutvecklat bakvatten. Den klassiska västerländska civilisationen med start i grekland, som många historiker utgår från, finns inte i Pontings världsbild. Där är grekland en perifer del av ett samhälle centerat runt mellanöstern, och västra delen av det romerska imperiet bara en tillfällig och ovanlig utsträckning av den kultursfären till delar av västeuropa.
Pontings perspektiv är också måhända inte nytt för folk som är historievetare, men för folk som inte är det, även historieintresserad allmänhet som jag, så är perspektivet nog rätt nytt, tror jag.
Men det är knappast något nytt att "historiens vagga ligger i antiken" är påhittat. Det ända jag kan ha emot är att man i skolan är att man inte ifrågasätter historian.
Jag tror nog att det är rätt nytt, för allmänheten, faktiskt. Se bara på hur populärvetenskapliga program hanterar frågan. Men som sagt, för historievetare är det säkert en gammal nyhet. Men det är definitivt inte det enda nya i boken, i vilket fall som helst, och man kan inte heller sammanfatta bokens nya perspektiv på det sättet (och jag tycker inte heller att det var så jag beskrev det).
Boken är rätt tjock. Jag kan givetvis på denna korta recension inte göra en rättvis beskrivning av allt som sägs i boken. För det behöver du läsa den.
Jag svarar gärna på frågor, och uppskattar en diskussion om boken från andra som har läst den. Boken är långt från perfekt, men den är bra.
Skicka en kommentar