I min post om vänsterkongressens fantastiska räcka av omöjliga förslag, så tog jag upp sextimmarsdagen. Jag fick frågor om detta på kommentarerna, och mitt svar blev så långt att det får bli en ny bloggpost istället. Så här är den. Håll till godo (varning, bloggposten innehåller matematik):
Vänsterpartiet vill införa sextimmarsdag, med bibehållen lön. Dvs, fick man innan 800 kronor för åtta timmars jobb skall man få 800 kronor för sex timmars jobb. Den blir 133 kronor i timmen istället för 100 kronor i timmen. En 33-procentig löneökning.
Produktiviten kommer alltså sänkas med 25%, och lönekostnaderna kommer gå upp med 33%. Priserna på svensktillverkade varor kommer gå upp, vilket kommer driva på inflationen. Kronan kommer sjunka, vilket till viss del kommer motverka dom ökade kostnaderna för exportmarknade, men å andra sidan göra importer dyrare, vilket kommer återigen öka på inflationen. Med minskad export och ökad import kommer handelsbalansen försämras ytterligare.
Emil undrar om detta inte bara är skrämselpropaganda. Men nej, detta är ofrånkomliga effekter. Om jag hade velat skrämmas hade jag målat upp scenarion med hyperinflation och ekonomisk bankrutt. Det är nämligen "worst case" scenariot av förslaget. "Best case" är att arbetslösheten ökar.
CleasW säger att jag måste vara medveten om att det inte är dom effekterna som 35-timmarsveckan (alltså en sjutimmarsdag) fick i Frankrike. Men, som sagt, jag bor i Frankrike, och nej, det vet jag inte alls det. I själva verket vet jag att fransk ekonomi har stagnerat, att arbetslösheten har ökat, och att man nu håller bå att återinföra 40-timmars veckan, eftersom experimentet inte fungerade. Och då skall man veta att 35-timmars veckan infördes gradvis, och i praktiken enbart infördes för arbeten där man kan kontrollera arbetstiden exakt. Dom flesta fransmän jobbar betydligt mer än 35 timmar i veckan, och själv sitter jag ofta och har dåligt samvete för att jag jobbar 7-8 timmar när mina arbetskamrater tycks jobba minst nio.
Och Frankrike har euro. Det innebär dels att man inte kan sänka valutan, men det innebär också att priskonkurrensen är så hård att inflationen knappt kan gå upp, eftersom folk då börjar handla i Tyskland istället. Sverige har inte infört euron, och har inte det skyddet.
Inte har arbetslösheten sjunkit i Frankrike heller. Istället har den ökat. Den har sjunkit lite i slutet av 2005, men det beror mest på att man har skapat en massa "fuskjobb" inom offentlig sektor. Privat sektor har skapat jobb dom också, och det beror mest på att man har gjort det möjligt att anställa folk bara i två år. Kanske beror det också till en viss del på att man nu kan anställa folk till 40 timmar i veckan igen.
Vänstern har en märklig idé om att mängden arbete är konstant, och om en person jobbar mindre så innebär det att en annan jobbar mer. Men det är snarast tvärtom. Mängden jobb beror på hur rikt landet är och landets rikedom beror på hur mycket man producerar per person. Skall vi minska arbetslösheten i Sverige genom att ändra arbetstiden borde vi snarare införa niotimmarsdag.
Men, nej, jag förslår inte niotimmarsdag. Främst för att jag tror det är missriktat och morlaiskt fel att staten skall sitta och betsämma hur mycket folk jobbar. Dessuto är det inte ens säkert det hjälper, eftersom det inte är säkert att man producerar mer. För det är ju så att om man jobbar för mycket, så blir man inneffektiv, gör fel och gör ett dåligt jobb. Särskilt är det sant om man jobbar för mycket under längre tid. Nånstans finns en "sweet spot", där man kan jobba länge och effektivt. En arbetstid där man producerar maximalt, så att säga. Kanske ligger den vid just 40 timmar i veckan, vad vet jag. Av Frankrikes experiment att döma verkar den i alla fall inte ligga lägre.
Fast egentligen varierar den ju från person till person, såklart. En del tycks kunna jobba 12 timmar om dagen år ut och år in. Mycket beror det nog också på hur roligt man tycker jobbet är. Och här kommer vi ju in på vad man bör göra, såklart. Och det som man bör göra är att ändra på arbetsreglerna så att anställda har mer möjlighet att själva avgöra hur mycket dom vill jobba. Det är inte facket som skall bestämma det, det är dom anställda själva, helst. Men att göra det är inte enkelt. Det är ju nästan omöjligt för skiftarbetare, eller butiksanställda, eller lärare, osv, osv, att bestämma sina arbetstider helt själva.
Det där, det är en intressant debatt, till skillnad från dumheterna om sextimmarsdag. Kan vi diskutera det istället?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Hej Lennart!
Nog stämmer din djupgående analys och matematiska kalkyl över hur samhällsekonomin fungerar till en viss grad i min mening. Men eftersom varken du, jag eller någon annan som läser detta besitter den magiska glaskulan som gör att vi kan se konsekvenserna av 6-timmarsdagar är det egentligen inte heller vår sak att bedöma huruvida det är rätt eller fel eller kommer gå åt helvete eller inte.
Men en sak kan jag med säkerhet påstå och det är att sådana enkla matematiska kalkyler som du angav som anledning till att 6-timmarsdagen inte skulle fungera, inte ens kommer i närheten av den verkliga samhällsekonomin. Likaså är din missuppfattning om vänsterns syn på detta. Det är för det första i syfte till att avlasta en redan utsliten arbetskraft och man anser att människor inte trivs med att de MÅSTE jobba så länge och om sjukskrivningarna går ner så kanske det leder till en produktivitetsvinst (men vad vet vi!)
Men en sak som är helt felaktig i din ekonomiska analys är hur ett land blir rikt. Både du och jag skulle kunna redogöra för flera exempel som visade det motsatta förhållandet baserat på saker som skalfördelar eller fördelaktiga positioner inom det världsekonomiska systemet. Vi skulle t.ex. kunna ta USA som exempel och jämföra deras produktivitet med deras BNP per capita. De tjänar ju faktiskt enorma pengar på andra länders produktivitet.
Men jaja... Det enda jag anser att man kan säga om ekonomiska reformer är att de allra flesta som förutspår något allra oftast har fel. Men det är klart att det måste ältas på en blogg som man kan påvisa hur idiotiska folk är som tycker på ett visst sätt...
SALUT!!!
>Men eftersom varken du, jag eller någon annan som läser detta
>besitter den magiska glaskulan som gör att vi kan se konsekvenserna
av 6-timmarsdagar är det egentligen inte heller vår sak att bedöma
>huruvida det är rätt eller fel eller kommer gå åt helvete eller inte.
Vad du menar här är att ingen har rätt att tycka någonting om 6-timmarsdag, förrän den är införd, eller hur? Gäller detta synsätt alla politiska beslut? I så fall är det aldrig vår sak att ha åsikter om politiska förslag. Då kan jag lägga ett förslag om obligatorisk 12-timmarsdag och då är det inte din sak att ha en åsikt om det, eller hur, uatn då mpste vi prova det? Vad gäller 6-timmarsdag så är det en inskränkning i individens rätt att själv få bestämma hur länge hon vill jobba.Men det kan man bara ha förståelese för, om man kan tänka sig att se arbete som något positivt.
>Det är för det första i syfte till att avlasta en redan utsliten
>arbetskraft och man anser att människor inte trivs med att de MÅSTE
>jobba så länge och om sjukskrivningarna går ner så kanske det leder
>till en produktivitetsvinst (men vad vet vi!)
Utsliten blir man av stress och av repetitiva moment. Inget av detta kommer man direkt åt genom att tvinga alla att jobba kortare tid, tvärtom! Privatisering fungerar bättre, och det finns det rapporter på från kommunal om jag inte minns fel.
>Men en sak som är helt felaktig i din ekonomiska analys är hur ett
>land blir rikt. Både du och jag skulle kunna redogöra för flera
>exempel som visade det motsatta förhållandet baserat på saker
>som skalfördelar eller fördelaktiga positioner inom det världsekonomiska
>systemet. Vi skulle t.ex. kunna ta USA som exempel och jämföra deras
>produktivitet med deras BNP per capita. De tjänar ju faktiskt enorma
>pengar på andra länders produktivitet.
Du får nog redogöra för hur "position" (svårt att ha på en marknad utan att anstränga sig) och skalfördelar skulle vara anledningen till att rika länder är rika. Jag tycker mer det låter som en teori gjord för att bortförklara USA:s position som "fusk".
>Men jaja... Det enda jag anser att man kan säga om ekonomiska reformer
>är att de allra flesta som förutspår något allra oftast har fel.
>Men det är klart att det måste ältas på en blogg som man kan påvisa
>hur idiotiska folk är som tycker på ett visst sätt...
Men att det ältas i vänsterpartiet är hel OK enligt dig? Ser du dubbelmoralen?
Men eftersom varken du, jag eller någon annan som läser detta besitter den magiska glaskulan som gör att vi kan se konsekvenserna av 6-timmarsdagar är det egentligen inte heller vår sak att bedöma huruvida det är rätt eller fel eller kommer gå åt helvete eller inte.
Det är en intressant inställning. Du menar alltså att man skall genomföra saker som med allra största sannolikhet kommer ha en negativ inverkan, därför att man eventuellt kanske har fel.
Du får ursäkta, men jag tycker det är en helt fantastiskt idiotisk instälnning, och jag tror inte för fem sekunder att du verkligen tycker så. Det där är bara en dplig rationalisering för att införa sextimmarsdag fast vi vet att det inte kommer att ge dom effekterna V vill uppnå.
Du hävdar att V vill införa sextimmarsdag för att man vill ge folk möjlighet att jobba mindre om dom vill. Men om det är det man vill, varför motsätter man sig då konsekvent all slags flexibilitet och personligt inflytande i frågan? Vill V tvinga alla att jobba lite, bara för att vissa inte vill jobba mycket? Det tror jag inte på.
Nej, Herr Brun, USA tjänar inte enorma pengar på andra länders produktivitet. USA har faktiskt världens högsta produktivitet, mycket tack var att dom jobbar mycket.
Det enda jag anser att man kan säga om ekonomiska reformer är att de allra flesta som förutspår något allra oftast har fel.
Ja, det är helt riktigt. Men då kan man kolla på vilka som kan förutspå och förklara saker korrekt, och lyssna enbart på dom. Det är det jag gör. Om man lyssnar på alla så kommer dom flesta ha fel.
Jag är ingen eknomisk expert, och uttalar mig inte om saker som är komplicerade eller tveksamma eller där den ekonomiska vetenskapen inte är enig. Det här är enkel och grundläggande ekonomi, som även en konstant fattig datornörd som jag kan lära sig.
Hur vet man att prodktiviteten verkligen kommer att sjunka med 25%? På några ställen skulle den helt säkert göra det, men det är väl alls inte omöjligt att produktiviteten skulle vara ungefär densamma överlag? Du vet "Parkinsons lag" att alla behov av tid anpassar sig efter den tid man har att tillgå...
Tjena Henric!
Det finns inget som tyder på att man med sextimmarsdag får lika mycket gjort som med åttatimmarsdag. Se diskussionen ovan.
Och som sagt, om det verkligen vore så att folk som jobbade sex timmar om dagen fick lika mycket gjort som dom som jobbade åtta timmar om dagen, tror du inte nån firma borde ha lagt märke till det, och börjat anställa folk mer på deltid? :)
Tja om marknadsekonomin skulle kunna gynnas av att vi var jämställda så borde företag ha börjat anställa lika många kvinnor och dessutom betala ut jämnställda löner? Fast det har de ju inte. Jag föreställer mig att mycket av det vi tar för givet fortsätter att bedrivas som det alltid gjorts huvudsakligen av tradition (och rädsla, eftersom vi vet rätt bra hur det fungerar nu, men har mycket lite aning om hur det skulle kunna se ut). Jag vet då flera innehavda jobb där vi anställda satt av stora delar av tiden i väntan på att vår arbetsinsats skulle behövas på riktigt. Och där det möjligen också påverkade vår möjlighet att sedan vara pigga och engagerade på jobbet. Men det är som sagt bara en lös hypotes...
Världen går ju mot allt större jämställdhet, så det argumentet håller ju inte. Dessutom är det väl fullt tänkbart att det faktiskt varken är ekonomiskt gynnbart eller skadligt med jämställdhet, men bra ändå.
Och att du har haft kasst organiserade jobb innebär för det första inte att alla jobb är det, och för det andra så finns det inget som säger att dom skulle bli bättre organiserade bara för att vi har 6-timmars dag.
Så dom argumenten håller inte.
Skicka en kommentar