Lennart Regebro

Rapport påstod i Torsdags att regeringen hade brutit ett vallöfte. Man hävdade, helt korrekt, att Fredrik Reinfeldt har sagt att man inte har planer på att sälja ut akutsjukhusen. Man sa också, lika riktigt, att regeringen nu tänker avskaffa stopplagen, dvs den lag som säger att man inte får sälja ut sjukhus. Man hävdade också att detta innebär att detta innebär ett brott med det man lovade. Och det är en ren lögn.

Alliansen lovade före valet att avskaffa stopplagen, och inte sälja ut akutsjukhus. Nu avskaffar man stopplagen, och det finns fortfarande inge planer på att sälja ut några akutsjukhus. Så var är löftesbrottet? Är det så att journalisterna på rapport inte fattat skillnaden mellan akutsjukhus och andra sjukhus? Eller fattar dom inte skillnaden mellan att sälja ut och att ta bort ett förbud? Eller ljuger dom helt medvetet?

---

Kanske intressanta bloggar om: rapport, stopplagen, politik

Tyvärr är jag inte i Göteborg just nu. Men tydligen sysslar facket där just nu med utpressning mot en restaurang. Det är ju inte första gången. Det vore jävligt skönt om det vore den sista. Jag föreslår att folk som är hungriga går och käkar på restaurangen i fråga, och folk som har tråkigt går och mot-demonstrerar.

---

Andra bloggar om: facket, göteborg, wild n fresh

Johan Norberg frågade varför man kallade Castro för ledare och Pinochet för diktator. Han fick ett svar också, från någon som hade kollat vad man kallade Castro egentligen. Dom har hittat nio olika beteckningar på Castro, varvid en kallar honom diktator och en kallar honom enväldig. Jag gjorde min egen liten undersökning, och kollade dom tolv första artiklarna jag hittade hos Ekot om Castro och Pinochet (antalet tolv är valt för att jag tröttnade, inte nån annan anledning).

I ingen av dessa tolv artiklar omnäms Castro eller Castros regering i negativa ordalag. Dom flesta artiklar handlar om att han är friskare. Några om att han har blivit sjuk. En artikel handlar om hur det skall gå för Kuba utan Castro. Bland annat framställs Kuba utan Castro som "ett skört samhälle". I en annan artikel är Batista omnämnd som diktator. Castro och hans styre benämns enbart i positiva ordalag i den artikeln.

Benämningarna på Castro i dom tolv artiklarna är:
"den kubanske ledaren" (två gånger)
"Kubas ledare Fidel Castro" (fyra gånger)
"Kubas president Fidel Castro" (två gånger)
I hela artikeln enbart benämd vid namn: (fyra gånger)

Hur Ekot lyckades hitta nio olika benämningar kan man fråga sig. Dom måste ha letat länge.

Ingen av dom tolv artiklarna om Pinochet framställer honom i nån som helst positiv dager. Dom handlar oftast om att han inte har immunitet för sina brott (oftast skattebrott). Pinochet omnämns i dom här artiklarna på följande sätt:
"ex-diktatorn Augusto Pinochet"
"exdiktatorn Augusto Pinochet"
"Chiles förre diktator Augusto Pinochet" (fem gånger)
"den tidigare diktatorn Augusto Pinochet"
"tidigare militärdiktatorn Augusto Pinochet"
"landets förre diktator, Augusto Pinochet"
"Chiles tidigare diktator Augusto Pinochet"
"Chiles förre diktator, den snart 90-årige Augusto Pinochet"

Dessutom plockade jag i båda fallen den första artikel som dök upp som inte handlade om Castro eller Pinochet direkt, men omnämnde dom. I Pinochets fall var det en artikel om hur hemskt det var under Pinochet. Artikelns rubrik börjar med ordet "Pinochet-diktaturens". I Castros fall var det en artikel med rubriken "Afrika tackar Castro för självständigheten", som handlar om hur olika Afrikanska länder hyllar Castro och vilken stor insats Castro har gjort för den afrikanska självständigheten.

Vi kan alltså notera att Pinochet alltid omnämns i negativa sammanhang och ordalag, och alltid benämns som diktator. Castro betecknas aldrig negativt och kallas aldrig diktator.

Detta är mycket anmärkningsvärt.

---

Andra bloggar om: Ekot, SR, public service

Lars Säfström påstår att man bjöd in folk som var kritiska både mot regimen på Kuba och mot USAs politik mot Kuba. Det är rent skitsnack, för då hade man kunnat bjuda in folk som inte är vänsteraktivister. Jag känner inte till nån inom den liberala rörelsen som stödjer USAs Kuba-politik, och däremot är dom alla kritiska till den Kubanska regimen. Varför blev ingen av dessa liberala ledande svenska Kuba-kritiker inbjudna?

Dessutom, om dom nu var kritiska mot den Kubanska regimen, som Säfström påstår, varför kunde en av dom inte kalla Kuba en diktatur, och en annan inte säga nåt hon inte höll med Castro om (via Norberg). Är det att vara kritisk? Nej.

Säfström bjöd in folk som stödjer det Kubanska systemet, men bjöd inte in nån kritiker. Och hans undanflykt är USA. Det är patetiskt. Killen bör sparkas med omedelbar verkan, han klarar uppenbarligen inte av att sköta sitt jobb, vilket på SVT faktiskt innebär att man skall vara opartiska. Lars Säfström har uppenbarligen inte ens försökt.

---

Kanske intressanta bloggar om: kuba, svt, lars säfström

Politiker behöver avgå för småsaker. Chefer för privata firmor blir sparkade om dom klantar sig. Inbillar sig nån att SVT-chefen Eva Hamilton kommer ta sitt ansvar och avgå efter Kvällens helt okritiska hyllningar av en totalitär diktator? Knappast. Hon kommer sitta kvar, och SVT kommer fortsätta hylla vänsterdiktaturer och skylla all världens fel på människors frihet, precis som dom alltid har gjort.

Nej, SVT behöver läggas ner. Vi skall inte ha nån public service-TV i Sverige om den ser ut såhär.

---

Kanske intressanta bloggar om: svt, politik, eva hamilton

Professor R J Rummel is complaining about IFPRIs Global Hunger Index, because they exclude "developed countries" from their data, simply because there is no hunger there. I agree with him, it makes the data much harder to use. It also, more specifically, makes it hard to know if a country missing from the data is there because they don't think the country is big or significant enough to be in there, or because they have decided that it is a "developed country".

However, I may make Professor Rummel happy by noticing that it doesn't matter when it comes to showing what he wants to show. Even though developed countries (and thereby most democracies) are excluded, the data that exists are still so overwhelmingly clear that it is almost scary.

"Hunger" in this graph measured on the IFPRI hunger index and "Democracy" is a measure on how free/democratic countries are on a scale from one to twelve, with the data coming from Freedom house. I simply grouped all countries that had a particular democracy level, and took an average of the hunger index for these countries.

So, simply speaking, if a country is extremely totalitarian or just averagely oppressive doesn't matter, people will still starve. But when countries are moving out from what Freedomhouse calls "Partly Free" into what they call "Free" countries (8-12 on my scale above) we see a significant drop in hunger, that directly follows the level of freedom!

It couldn't be much clearer than that, really. Freedom, baby, yeah.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, demokrati, svält, rummel

Det här började som en kort kommentar till en artikel av Erik Laakso. Men innan jag tryckte på sänd så blev det så långt att det får bli en bloggpost.

Ett litet parti måste skaffa sig profilfrågor för att få en väljarbas. Men när dom har blivit stora så räcker inte profilfrågorna längre. Skall partiet ta många röster, så måste man attrahera många, och då måste man ligga i mitten av det politiska spektrumet, och prata breda frågor. Klamrar man sig fast vi profilfrågorna, så sätter man ett tak på hur stort man kan bli, precis som ett parti på tillbakagång dömer sig till undergång om man försöker attrahera alla. Så fungerar politik i medelklassens västvärld.

Det här har Fredrik Reinfeldt förstått, och det var därför socialdemokraterna förlorade.

Socialdemokratin var möjligen ett profilparti för hundra år sedan. Men sedan fick vi demokrati i det här landet, och socialdemokraterna fick maktvittring och omedelbart förvandlades dom till ett mittenparti, utan att egentligen någonsin försöka införa socialism. Folkhemmet var en lätt nationalistisk, lätt socialistisk och väldigt kapitalistisk mittendröm. Men tiden gick, och det politiska spektrat blev allt smalare. Extrema ideologier har prövats förlorat och marginaliserats. Men socialdemokratin står kvar på samma plats, med en folkhemsdröm och en socialistisk retorik som ser allt mer vänster ut ju smalare det politiska spektrat blir. Och som konsekvens har deras väljarunderlag sakta krympt.

Moderaterna har under 80 och 90-talet mestadels varit ett skattesänkarparti. Det är en profilfråga som heter duga, folk vill i allmänhet ha lägre skatt. Men svenskar vill också ha social trygghet och andra mittenmysigheter, och om man håller sig fast vid den trygga skattesänkarrinken så kan man aldrig ta sig in i mitten på planen.

Så anledningen till den borgerliga vinsten kan enklast sammanfattas med att Reinfeldt klippte snöret till de nyliberala skattesänkarideologerna och steg in i mitten, medans Göran Persson desperat försökte hålla fast socialdemokraterna i sin folkhemsmyt. Steget mot mitten stack hål på sossarnas favoritargument, att moderaterna är onda egoistiska människor som äter barn. Dessutom framstod alliansen som en trovärdig regering, medans Göran Persson närmast verkade medvetet begå självmord när han envist hävdade att han vill ha en ren sosseregering, fast miljöpartiet krävde ministerpost. Att skylla på "splittringar" inom borgerligheten fungerade inte längre. Men denna täta allians hade aldrig fungerat med det gamla moderata skattesänkarpartiet. Alliansen blev möjlig tack vare nya moderaternas steg mot mitten.

Socialdemokrater verkar förtjusta i att hävda att dom förlorade för att alliansen lyckades slå dom på det område där sossarna brukar vara bäst: Jobben. Men det där luktar undanflykt. Sossarna har nästan alltid hanterat jobbfrågan precis som dom gjorde nu. Genom att åtgärder och bidrag, och borgerligheten har klagat på detta. Det fanns ingen egentlig skillnad där. Möjligtvis var skillnaden att det den här gången blev alldeles uppenbart att sossarna inte hade några svar och faktiskt inte vet hur man skall skapa jobb (eller jo, dom vet, dom vill bara inte). Och jag kan inte se annat än att det blev uppenbart för att dom vanliga undanflykterna om en splittrad ondskefull borgerlighet som vill låta dina barn svälta inte längre fungerade.

Hela valrörelsen tycks kunna kokas ner till denna grund: Moderaterna klev in i mitten, fick över några procentenheter från sossarna och vann.

Socialdemokraternas framtid

Den här slitningen mellan förankringen i socialism och verkligheten har varit tydlig i socialdemokratin ett bra tag. Det är mestadels en slitning mellan en ledning som vet vilken politik man måste föra i praktiken, och gräsrötter som fortfarande tror på dom socialistiska flosklerna och slagorden.

Göran Persson var en duktig ledare genom att han lyckades överbrygga och hålla ihop gapet. Men därmed var han också stoppklossen för en förändring, och en direkt orsak till förlusten. Och ju längre valrörelsen gick, desto mer framstod han som desperat fastklamrande vid ett svunnet femtiotal.

Att Persson nu slutar, samtidigt som man har förlorat ett val i en ekonomisk uppgång kommer, tror jag, göra den här ställningen ohållbar. Partiet måste antingen bli ett mittenparti eller ett vänsterparti, för det finns ingen som kan hålla ihop båda fraktionerna längre.

Det är inte så troligt att socialdemokratin tar ett steg åt vänster och åter börjar omfamna socialismen. Jag ser en del gräsrötter och bloggar som försöker åstadkomma detta, men folk i partiledningen tycks inte som försöka göra detta, åtmisntonde syns det inte utåt. Partiledningen vet att en sådan rörelse skulle omedelbart och för evigt marginalisera socialdemokratin.

Vad som istället kommer hända beror på den nya partiledaren. En svag ledare kommer inte kunna skapa en ändring i riktningen, och kommer istället vara fortsätta att försöka överbrygga gapet. Det kommer leda till en långsam och plågsam marginalisering när partiets handlingsförlamning blir allt mer uppenbar. Nästa val kommer man då förlora stort.

En stark ledare kommer istället att ställa sig upp i talarstolen och peka med hela den retoriska floskelhanden åt mitten. Varför krävs det en stark ledare för det? Är det för att gräsrötterna inte kommer att hänga med? Nejdå, dom kommer troget följa partiledaren dit hon (eller kanske han) går. Nej, problemet är att för att åstadkomma detta måste man ta en fajt med facket. Och det är ingen liten fajt. Facket har länge totalt styrt socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik, och styrt den stenhårt mot allt mer bidrag, allt mer marginalisering och allt större hinder för att ta sig in på jobbmarknaden. Sossarna behöver en stark ledare, som kan säga nej till facket, även när dom hotar att dra in sina mutpengar.

Men trots detta är det där mina pengar ligger. Kanske redan i vår, om inte så om ett par år, så kommer socialdemokraterna att bli ett mittenparti i Tony Blairs anda. Man slutar hacka på friskolor, man lägger ner urkorkade idéer som stopplagar och friår, man erkänner att det är bättre med jobb än bidrag och för en politik som är konsekvent med det. När det sker kommer det också ske massavhopp, kanske till vänsterpartiet som kommer ta en snabbt steg åt höger för att fånga upp socialdemokratiskt lagda väljare. Och det kommer att bli ett ramaskri från facket, som antingen kommer att tillslut resignera eftersom nu verken sossarna eller alliansen tänker genomföra LOs antijobbpolitik, eller kommer i ett sista desperat ryck gå ut i storstrejk för att fälla alliansregeringen innan sossarna hinner bli klara med förändringen mot mitten.

Om dessa "nya socialdemokrater" återfår makten 2010 så kommer vi inte se annat än små ändringar från den politik alliansen nu har riktat in Sverige på. I princip har Sverige då två stora mittenpartier, som drar ut ungefär samma håll, och småpartierna kommer fungera som möjligheter för folket att styra inriktningen i mer detalj. Och det är nog en rätt bra situation för Svensk politik.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, eftervalsanalys, socialdemokraterna, nya moderaterna

Det är mycket nu. Kort sagt jobbar jag ett och ett halvt jobb, och det är därför jag inte har bloggat nåt här på ett tag. Det kommer fortsätta vara så resten av året, ser det ut som. Men nu har jag iaf äntligen tagit mig tid att skriva lite om den nya regeringen. Det kommer mera om det under helgen.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, regeringen

Bloggregeringen är redan en succé med massor av positiva kommentarer och uppmärksamhet, trots att vi inte har sagt så mycket än. Det engelska uttrycket "an unqualified success" känns som en bra beskrivning. Det betyder ju egentligen att det är en succé utan problem eller invändningar, men för en svensk som mig så låter det som "okvalificerad succé", att det är en succé utan att vi egentligen förtjänar det. Denna svengelska dubbelmening är mitt i prick.

Så nu är det dags att börja förtjäna all uppmärksamhet och visa att vi kan leva upp till förväntningarna. Först ut är Mikael Ståldal med en utmärkt artikel om hur man bör bedriva en liberal miljöpolitik. Obligatorisk läsning!

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, bloggregeringen, miljö

En ny svensk regering har bildats. Av bloggare! Ja, det är ju inte en riktig regering, såklart, utan en så kallad skuggregering. Vi är åtta liberala bloggare som tillsammans skall presentera ett liberalt alternativ.

Men är inte Alliansen liberal då? Njae. Det finns tre halv-liberala partier och ett konservativt, och debatten i Sverige är dominerad av frågor om varför man inte vill höja bidragen och hur det kommer sig att man inte vill förbjuda folk att få bra vård. Därför tänker vi kritisera regeringen ur ett liberalt perspektiv, för att visa att sossarnas maktkonservativa floskler inte är det enda alternativet till en alliansregering. Det finns ett annat, bättre, liberalt alternativ.

Först kommer nu regeringsförklaringen. En regeringsförklaring är ett tal som Statsministern håller i riksdagen där han förklarar vilken politik som regeringen tänker föra. Bloggregeringen har inte suttit i förhandlingar om vilken politik vi tänker föra, utan varje minister får bestämma själv. Därför kommer under en vecka dom olika ministrarna presentera sin syn på hur man borde föra politiken på sitt område.

Förutom mig så består bloggregeringen av:

Andreas Bergh, välfärdsminister
Dennis Josefsson, finansminister
Jörgen Modin, utrikesminister
Johanna Nylander, justitieminister
Louise Persson, jämställdhets och utbildningsminister
Björn Pedersen, näringsminister
Mikael Ståldal, miljö och energiminister

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, bloggregeringen, bloggosfären

Jimmyroq har den utmärkta idén att ge Jan Guillou en bok med bra blogginlägg, som skall bevisa att Guillou har fel.

Klart jag vill vara med på det! Skall man vara elak borde man väl föreslå ett inlägg som bevisar att Guillou har fel om nåt helt annat också. Men jag efter närmare tänk så har jag bestämt mig för att föreslå följande tre bloggposter, i hopp om att Jimmyroq skall tycka nån av dom är tillräckligt bra:

I Sverige har man ett sjukvårdssystem.
Drömmar krossas inte, dom hoppar av.
Ideologiernas skuld.

Även om dom här kanske inte är mina allra bästa inlägg, så är det inlägg som inte bara inte har tagits upp i media, men inte heller kommenterar nåt i media, trots att det är viktiga saker. Det motbevisar alltså totalt påståendet att inget av vikt kan finnas på nätet utan att dessutom dyka upp i vanliga media. Och ja, jag är heltidsanställd, tack så mycket. Att blogga tar faktiskt inte speciellt mycket tid.

---

Kanske intressanta bloggar om: guillou, bloggosfären

Det var en spännande valvaka, men nu är det 177 mot 172 riksdagen. Ni vann. Ja, ni. Inte jag, för jag bor i Frankrike, och det här valresultatet påverkar inte mig alls. Det är du, som bor i Sverige som vann, oavsett vem du röstade på.

Och om du röstade på Alliansen, då har du hjälpt till med nåt stort. Det är det första gången i efterkrigstid som vi har en icke-socialdemokratisk regering utan att det är ekonomisk kris. Borgerliga partier har kallats in för att ta hand om Sverige när det är kris, men för första gången får Sverige chansen att pröva en vettig politik förankrad i verkligheten, och inte baserad på gamla klyschor, maktkonservatism och LOs mutor.

Det här är en politisk revolution. Om fyra år kommer Sverige ha lägre arbetslöshet, vi kommer ha bättre statsekonomi, och landet kommer kännas som att det går framåt, inte som att det står still. Och då kommer alliansen vinna ännu större, och revolutionen är klar. Då har den politiska kartan ritats om, och vi kan fokusera på vilket typ av vettig politik som skall föras, istället för att förklara för folk varför vi inte skall föra en skitpolitik.

Det här är en vändpunkt i svensk politik. The future's so bright, I gotta wear shades.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006

Man sjunger sånger, och tecknar serier, ritar vad som påstås vara karikatyrer och skickar lögnmejl. Esbati försöker upprepade gånger hävda att liberalismen blir fascistisk medelst guilt-by-hallucination, Pelaseyed hävdar att alla invandrare som inte är vänsterpartister är alibin (är inte det egentligen ett rätt rasistiskt synsätt?). Jonas Lind hävdar helt perverst att valet handlar om demokrati, och att om alliansen vinner kommer demokratin att krossas.

Man kan bara gapa över alla hemskheter som tillskrivs borgerligeheten. Jag börjar misstänka att sossar på fullt allvar tror att borgerliga äter barn! Man tycker uppenbarligen att detta är saklig och vettig debatt. Det här får ju annars andra mer välkända smutskastarbloggar att se rätt tama ut i sammanhanget. Deras enda argument brukar ju inte vara värre än att kalla Reinfeldt för pajas eller snorvalp, och helt friskt hitta på självmotsägelser där inga finns eller guilt-by-association,

Jag undrar när det här egentligen blev så? När börjar sossarna använda sig mer av hatpropaganda än argument? Vi kan ialla fall konstatera att redan med Olof Palme var den här typen av rena lögner och påhopp vanliga argument:


"Jag vill påstå att moderaterna är en säkerhetsrisk för den svenska säkerhetspolitiken."

"Det betyder att man måste säga att ett borgerligt regeringsskifte skulle innebära en förändring av Sveriges utrikespolitik. Och enligt min mening en allvarlig fara för Sveriges fred."

Det kan också vara värt att fråga sig var den borgeliga motsvarigheten till rent hallicunatoriska smutskastarbloggar som "Krigskrönikan" och den nya "Självantändning" finns. Jag har inte sett några. Finns det motsvarande bloggar på högersidan? Eller är denna typ av sinnesförvirrade bloggar ett vänsterreservat, och isåfall varför?

Med detta i åtanke blir hur som helst den här artikeln rätt patetisk.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, smutskastning, hets, socialdemokraterna, vänstern

Många pratar om två block i svensk politik, men det är snarare tre:

1. Alliansen som har förslag och idéer och vill förändra.
   
2. Sossarna med knähunden vänsterpartiet, som sätter i hälarna mot all förändring samtidigt som dom har misslyckats med politiken under de senaste fyra åren.
   
3. Miljöpartiet. För mp sitter mitt i mellan. Peter Eriksson satt massor av gånger och höll med borgerligheten.

Det här tycker jag är trevligt, för det innebär att mp fortsätter sina steg mot mitten från den förvirrade grönmålade Marxism dom har haft innan. Skiljelinjen mellan mp och s är lika tydligen som den mellan mp och alliansen. Det kan väl inte nån tro att s+v+mp skulle vara mer eniga och bråka mindre än alliansen i det här läget?


Andra saker att kommentera är...

...att sossarna och alliansen är helt överens om att inte lägga ner kärnkraften, men Göran Persson vågar inte erkänna det och försöker måla upp en åsiktskillnad som inte finns.

...att Göran Persson återigen försökte ta åt sig äran av friskolorna, vilket alliansen förvånansvärt inte protesterade emot. Klantigt.

...att Göran Persson avbröt andra hela tiden. Som vanligt. Och den här gången kommer ingen ens kommetera det i media tror jag, för nu har dom vant sig.

...att det hettade till ordentligt när det gällde skydd av kvinnor, där påståendena var dom mest absurda. Peter Eriksson hävdade till exempel att alliansen ville gå tillbaka till gamla könsrollerm vilket är ju fullständigt vrickat. Lars Ohlys huvudargument var tydligen att man i alliansen inte använde just hans ordalydelser är ju bara löjligt.

...att Lars Ohly som vanligt gilalr att prata om att slå på folk. Jag vet inte varför han är så fixerad om att slå på människor, men det är han tydligen.

Sammantaget så var slutdebatten samma som tidigare debatter. Sossarna kan inte försvara sin egen politik, och koncenterar sig helt på att ljuga om alliansens politik. Mer än så behöver väl inte sägas för att tala om vem du skall rösta på.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, slutdebatten

Dels har jag drabbats av att min sajt på blogspot har varit nere hela dagen. Ytterst irriterande. Problemet kvarstår, men jag lyckades lura blogspot genom att uppgradera till "blogspot.beta". Ny version med mer funktioner.

Jag har dessutom drabbats av att minst två användare (kanske fler) har börjat posta massvis av kommentarer på den här bloggen som enbart består av personangrepp, på mig och andra. Mest på mig och Fredrik Reinfeldt, om man skall vara noggrann. :-)

Jag fick i går kväll sammanlagt 30-40 av dessa påhopp. Ingen har någon rätt att använda den här bloggen för att kräkas ur sig personangrepp, vare sig mot mig eller andra. Vill ni kommentera här så får ni göra det seriöst. Seriösa kommentarer får stå kvar, oavsett vem som skriver dom, och oavsett om man har fel. Personangrepp raderas. Allt bedöms subjektivt av mig. Gillar ni inte det, så skriv på er egen blogg.

Jag slår nu på kommentarsmodereringen, och den kommer vara på tills dom här dumheterna upphör.

I debatten i TV4 i går så försvarade Göran Persson och Lars Ohly upprepade gånger stopplagen, med argumentet att privatisering introducerar vinstintressen. Exakt varför vinstintressen i vården måste stoppas framgick inte. Kanske kan vi ta reda på på det genom att se hur hemska länder med vinstintressen är. Vi kan ju jämföra dom länder med bäst offentlig sjukvård i världen. Om vinstintressen är dåligt, så kommer ju dom länder med bäst offentlig sjukvård inte ha vinstintressen, eller hur?

Health Consumer Powerhouse har gjort just en sådan undersökning på länder i Europa. Dom anser att Europas bästa sjukvård är Frankrikes (och bäst i världen enligt WHO). HCP sätter Nederländerna och Tyskland på andra och tredje plats. Och alla dom här länderna har såklart förbjudit privata vinstintressen?

Nej, dom har inte det. Tvärtom faktiskt. Alla dom här länderna har precis det som alliansen vill införa: Offentlig finansiering och privata vårdgivare. Detta är den hemska katastrof som kommer drabba sverige om vi får vinstintressen i vården: Vi kommer få bättre vård. Kan ni tänka er, vilken mardröm.

Det är syn att Göran Persson och Lars Ohly inte läser min blogg. Hade dom gjort det hade dom sluppit sitta och bevisa sin okunnighet i frågan i TV igår. För jag har skrivit om detta innan. Här, här, här och här.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, sjukvård, vinstintressen

Sossarnas och vänsterpartiets huvudargument i föregående valrörelser åtminstonde sedan Palmes tid, kanske längre, har varit att försöka framställa borgeligheten i allmänhet, och moderaterna i synnerhet, som onda människor. Människor som vill göra fattiga ännu fattigare, och som gillar att slå på svaga. Lars Ohlys huvudargument i partiledardebatten förra året (som var den som fick mig att börja blogga) var att moderaterna ville piska och slå folk, samt att Reinfeldt hade mycket pengar. Och taktiken lyckades. Många gånger hörde jag "Jo, visst, folkpartiet är bra, men jag kan ju inte rösta på dom när dom samarbetar med moderaterna". För moderaterna, dom vill avskaffa välfärden och göra alla till slavar i koncentrationsläger, jojo. Så är det ju.

Men förra året lanserades "nya moderaterna". Moderaterna har satsat hårt på att bryta myten, och plocka bort vänsterns kraftigaste argument från banan. Vänsterkartellen står därmed argumentslösa med skägget i brevlådan. Vad göra?

Ja, tyvärr så kommer folkpartiet till vänsterns undsättning. Folkpartiet har just tagit sig ur snällfällan och raketat upp från att nästan ramla ur riksdagen till att bli landets tredje största parti. Man misstar sig och tror att det är att man för en politik med mer krav som ger rösterna, och börjar ställa krav lite väl hej vilt. Men inte har partiet för detta helt plötsligt blivit onda? Nej, såklart inte. I grund och botten är det samma socialliberala parti, fast ett parti som vågar uttrycka sig lite kraftfullare och hårdare.

Och vänstern hoppar på detta som en utsvulten varg, och börjar en kampanj som går ut på att det är folkpartiet som är det onda partiet som äter barn och piskar dom svaga. Att måla upp moderaterna som onda fungerar inte så bra längre (vilket dock inte alla sossar har insett ännu), men sedan folkpartiet kom med språkkrav, och en rad andra extremt radikala och vansinnigt ondskefulla påståenden (som att det är mer synd om dom som blir mobbade än dom som mobbar och sånt) så är dom ett lätt mål för smutskastningen. Och eftersom folkpartiet gärna pratar om invandringspolitik, så går man över från anklagelser om att man vill piska och slå arbetare till att man vill piska och slå invandrare.

Vi har sedan ungefär ett år tillbaka sett en aldrig sinande ström av vänstermänniskor i olika ordalag anklaga folkpartiet för allt mer absurda rasistiska påhitt. Vissa, som Aron Etzler och Ali Esbati, försöker till och med ljuga ihop en slags generell liberal brunvandring. Andra lägger ner enorm tid och massor av energi på att detaljstudera uttalanden för att eventuellt kunna hitta nåt som ur kontext kan tolkas som eventuellt lite skumt. Allt i desperata försök att bevisa att folkpartiet nog innerst inne är onda.


Så där har ni det. Hela sanningen om folkpartiets brunvandring och flört med grumliga vattendrag och allt vad det nu är. Folkpartiets flört med främlingsfientliga krafter består helt och hållet av att moderaterna är det nya arbetarpartiet, och när man kastar skit på dom så fastnar det inte längre. Så då kastar man det på folkpartiet i stället.

Och förmodligen gick du på det. Känner du dig lurad?

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, folkpartiet, debatt

Det här blir sista delen i mitt "valmanifest". Saker som jag vill att partierna skall lova, men ingen gör. Här finns också del 1, 2 och 3. Och mitt fjärde del handlar, som den första, om skatterna. Den första delen handlade om att man skall få reda på hur mycket man betalar i skatt. Denna delen handlar om att man skall enkelt få reda på hur man kan betala mindre, eller för all del mer, i skatt.

Ett aktuellt exempel är Junilistans Nils Lundgren, som har köpt och sålt sin villa mellan sig och sitt bolag. Han har låtit bolaget köpa när prierna är höga, och han har köpt villan själv när priserna är låga. Varför gör han detta om det är hans eget bolag som köper villan? Jo, genom att göra detta tar han ut pengar från företaget, inte som lön utan som betalning för villan. Dom här pengarna får han givetvis också skatta för, men det är reavinstskatt, inte lön. Och reavinstskatten är lägre. Det är alltså ett, förmodligen fullt lagligt, sätt att sänka sin inkomstskatt på. Men ett sätt som bara är tillgängligt för dom som har ett företag, och en villa, och en duktig revisor som vet att man kan göra så. Det är dessutom bara meningsfullt att göra så om man har nog inkomst som sitter i företaget och väntar på att bli utbetalade.

Det är alltså ett sätt att sänka sin skatt som bara fungerar för dom som har rätt mycket pengar. Inte speciellt rättvist. Vad skall man då göra åt det här? Tja, anledningen till att det här fungerar är ju att reavinst har lägre skatt än inkomst. Mitt förslag är alltså att sluta skilja på olika sorters inkomster. Inkomst som inkomst, det räknas alltihop likadant, och skattas likadant. Antalet sätt att skatteplanera sjunker drastiskt. Dom enda som förlorar på detta är revisorerna.

Den här typen av förenklingar finns det många av att göra. Jag känner inte till alla och tänker inte försöka mig på en uppradning, men huvudpoängen är att ju färre reglerna är desto färre är kryphålen.

---

Kanske intressanta bloggar om: valmanifest, val2006, skatter, nils lundgren

Nu skall vi se...

I slutet på Mars startade folkpartiet en site där man gissade vilka argument sossarna skulle använda sig av, och vilka löften dom skulle komma med. Mest baserat på vad dom brukar lova, men inte genomföra. Många av förutsägelserna om vallöften på sajten har uppfyllts nu under slutet av valrörelsen. Tydligen visste Folkpartiet redan i Mars om vad sossarna skulle lova i Augusti och September. Sossarnas reaktion på att folkpartiet i Mars avslöjade vallöften sossarna tänkte komma med i Augusti var... ingenting!?

Om folkpartiet fick den informationen från SAPnet, så måste ju sossarna rimligen ha känt till att dom tänkte lova detta. Men ändå verkar dom inte har reagerat över att Fp också kände till det.


Sossarna hävdade senare att dom under valrörelsen har blivit misstänksamma på folkpartiet eftersom Fp har lyckats göra utspel samtidigt som S. Denna misstänksamhet från sossarnas sida fick dom såklart att göra... ingenting!?

Sossarna försöker inte hålla utspelen mer hemliga, man talar inte om för folk att det finns spioner i leden, och mest viktigt av allt, man inte gjorde var att se till att alla bytte lösenord på SAPnet. Allt grundläggande saker att göra om organisationen läckler information. Men inte sossarna inte.


Sossarna hävdar nu i efterhand på fullt allvar att folkpartiet hade en website som avslöjade sossarnas politik fyra fem månade i förväg, och att folkpartiet var misstänkt bra på att tajma utspel. Och sossarna hävdar också på lika fullt allvar att detta på inget sätt fick sossarna att göra nånting. Man försökte inte stoppa läckorna, man fixade inte till säkerheten på SAPnet, man konfronterade inte folkpartisterna, man hintade inte om detta till media, man pratade inte med säkerhetsföretag, ingenting.

Det är inte rimligt. Ärligt talat alltså, det är helt enkelt inte möjligt att det kan ha gått till på detta viset. Det finns bara två möjligheter. Antingen är hela grejen en fälla, och man läckte lösenordet medvetet för att se om Fp plockade upp det. Eller så visste inte sossarna ett skit och hade inte minsta lilla misstanke förrän förra veckan, och ingenting på Fps valfeber-sajt är på nåt vis ett avslöjande av nån hemlighet.

Personligen lutar jag nog mer åt det senare. Man skall, som generell regel, inte skylla på elakhet det man kan skylla på dumhet. Folk är helt enkelt mycket dummare än folk tror. Socialdemokrater är på inget som helst sätt uteslutna från den regeln bara för att dom råkar ha makten.

---

Kanske intressanta bloggar om: socialdemokraterna, leijongate, dataintrång, valfeber, val2006

Göran Persson vill inte tala om arbetslösheten, och gör sitt bästa för att inte göra detta till en valfråga. Samtidigt lägger vi 30 miljarder om året på att dölja hur hög arbetslösheten faktiskt är genom att hålla folk utanför arbetsmarknaden. Socialdemokraternas integrationspolitik tycks mest gå ut på att isolera och passivisera invandrare och flyktingar, trots att det viktigaste för integration är att man har ett jobb. Och jo, man pratar om att göra saker, men mest av allt gör Göran ingenting. Integrationspolitiken har stått helt stilla.

Socialdemokraterna hade ju naturligtvis kunnat genomföra åtgärder för att fixa arbetslösheten. Dom 30 miljarder sossarna nu slänger bort för att dölja arbetslösheten hade ju naturligtvis gjort oerhört mycket mer nytta om man hade använt dom för att skapa jobb istället. Det vet såklart socialdemokraterna. Ändå gör dom inget. Varför inte?

LO har släppt en rapport om alliansens politik. Rapporten går mest ut på att helt substanslöst upprepa att alliansens politik inte skapar fler jobb. Men den innehåller den ett märkligt påstående:

Arbetslinjen har två delar. Den första delen innebär att arbetslösa erbjuds alternativ sysselsättning för att förhindra att de förlorar sin arbetsförmåga. Därmed behöver de inte konkurrera om jobben genom att bjuda under lönerna.

Det här är en unik tokning av "arbetslinjen", som vanligen innebär att man skall sätta folk i arbete. LOs tolkning av arbetslinjen går ut på att man med skattepengar skall hindra arbetslösa från att få riktiga jobb i en karusell av bidrag och fuskjobb. Syftet med detta är att hålla lönerna på jobb för lågutbildade på en artificiellt hög nivå. Det är det det står. (Och nej, jag har inte klippt i citatet. Ja, man hade kunnat vänta sig att dom talade om vad den andra delen av arbetslinjen är, men det var uppenbart inte viktig.)

Det är bäst att upprepa det här, för det är svårsmält. LO förespråkar att man håller arbetslösa borta från arbetsmarknaden, för att skapa en artificiell arbetsbrist i syfte att höja lönerna för dom som har jobb. LO vill helt enkelt att arbetslösheten skall vara hög.

Det här är grunden till att socialdemokraterna hellre döljer arbetslösheten än fixar den, det här är anledningen till att socialdemokraterna pratar varmt om invandrare och integration, men samtidigt försöker kasta ut alla invandrare och gör allt dom kan för att hindra att invandrare kommer in på arbetsmarknaden. Det här är anledningen till att LO försöker hindra östeuropeiska företag att fungera i Sverige. LO och sossarna tror att ju fler som jobbar, desto lägre är lönerna. Om dom har rätt eller inte kan diskuteras, men det intressanta är alltså att dom arbetar för att en arbetslösheten skall vara så hög som möjligt, eftersom dom tror att detta höjer lönerna för dom som arbetar.

Är det konstigt att så mångta sitter fast i bidrgasberoende och åtgörder med en sådan politik? Nej, inte direkt. Vi behöver ha en regering som är mer intresserade av att förbättra för dom som har det sämst, än att höja lönen för dom som redan har jobb.

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, arbetslöshet, lo, socialdemokraterna, politik

Det här är inte en bra dag. Det finns mycket att vara arg på idag.

Jag är arg på media, för att dom är så satans lättlurade. Alla visste om att Johanna Nylander och Johan Ingerö vidarebefordrade rykten om Lars Danielsson. Det gjorde dom länge. Men sossarna kallar till presskonferens och agerar förvånade, och media drevar. Allt fokus på sossarna, inget fokus på alliansens framtidskonferens. Sossarna visste om "KDU-spioneriet" i ett par veckor. Men man kallar till presskonferens och agerar förvånade och media drevar. Allt fokus på sossarna, inget fokus på Göran Hägglunds utfrågning. Hur länge visste man att en folkpartist hade loggat in på en socialdemokrats konto på SAPnet? Ingen vet, men dom kallar till presskonferens precis efter Reinfeldts utfrågning, och agerar förvånade. Och media, som vanligt, drevar. Inte en jävel skriver om Reinfeldt. Alla skriver om dataintrånget.

Svenska journalister är helt enkelt dumma i huvudet, och klarar bara av att skriva om sånt andra redan skriver om eller som nån talar om för dom att dom skall skriva om. Denna nån är tyvärr ofta sossarna. Det finns en liten klick som inte är helt utan självständigt tänkande. Jag kan komma på två: Janne Josefsson och Maciej Zaremba. Så om du läser detta, och är journalist, och inte är Janne Josefsson eller Maciej Zaremba: Grattis, du är blåst! Känns det bra?

Jag är också förbannad på sossarna. Och jag är förbannad på dom för att dom sätter sin egen makt framför sina väljares väl. Ulvskog uttalade profetiskt påståendet att den här valrörelsen skulle bli den smutsigaste på länge. Hon hade rätt. Och hur kunde hon veta det, frågar man sig? Jo, det är rätt enkelt, så här i efterhand. Sossarnas enda argument mot alliansen är att alliansen är onda och vill göra dig fattig. Alla argument sossarna framför är varianter av detta. Ja, alla. Man har inte ett enda argument som inte går ut på att alliansen vill skada människor det är synd om. Moderaterna har i år försökt slå hål på den myten. Dels med "nya moderaterna", dels med löftet att matcha sossarnas vallöften om höjd budget till kärnverksamheter. Man har gett sig fan på att inte låta sossarna klämma till med sin demonisering av moderaterna. Och alla som har diskuterat politik vet att när argumenten tar slut så kommer personangreppen fram, och så har också skett.

Men var årets valrörelse var tvungen att handla om nåt annat än argumenterande? Var den tvungen att bli smutsig. Nej, sossarna hade istället kunnat hålla fast vid makten genom att ändra sin politik så att dom för en politik som är bra för Sverige. Hade man gjort det hade folk fortsatt att rösta på sossarna. Det hade inte vart jämnt mellan blocken. Men istället för att göra detta så väljer man att hålla fast vid en felaktig politik, och en gammal retorik. Och när det inte längre fungerar, så blir valrörelsen smutsig.

Då säger ni "men det är ju dom borgerliga som gör fel!" Men det är ju inte helt sant. För det första har sossarna också har haft sina skandaler, som mejlskandalen, och bilden av Reindfeldt som varulv. Men dom borgerliga skandalerna har slagits upp större, inte för att dom är värre, utan för att sossarna är bättre på att hantera Sveriges korkade journalister. För det andra händer saker på nivån av "KDU-spionen" massor av gånger i varenda valrörelse. Valrörelser hanteras nämligen av folk som en sport, och inte alla människor är goda sportsmän. Politiker är vanliga människor, och en del kan knuffas lite för hårt och hoppas att domaren inte ser. Och det här gäller alla, åtminstonde alla ungdomsförbunden. Men samtidigt accepterar man oftast lite småknuffar. Visst är det fel att luras. Det är inget snack om det. Men i tidigare valrörelser hade sossarna inte kallat till presskonferens därför att en tjej hade ringt till SSU och försökt lista ut när dom skulle börja sätta upp valaffischerna. Dom hade på sin höjt ringt KDU-ordföranden och sagt till honom att ta tjejen i örat och inte göra om det. Mest troligt är att dom inte hade gjort nåt alls. Men i år ringde dom media och fick media att snacka om "spioneri" och "infiltration". Att man drar upp sådana småsaker (medans sossarna fortfarande bli mutade med miljonbelopp av LO, och låter släktingar gå före i bostadsköer och liknande) är helt enkelt en effekt av att man är desperata. Man känner att man förlorar makten, men man är inte beredd att ändra sin retorik, och det är så jävla onödigt. Så om du är sosse, och läser detta: Grattis, din partiledning har inga argument. Känns det bra?

Men dom jag är allra mest förbannad på är Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet. Dels för att det här dataintrånget är ett allvarlig övertramp. Men också för dom borde veta bättre. Och det har med en annan typ av lögner att göra, nämligen medlemsfusk. Bidrag baserade på medlemsantal är nämligen tacksamma att fuska med, eftersom medlemsregistrena är hemliga, och man alltså inte kan kontrollera dom. Det är därför medlemsfusk dras upp i tidningarna med jämna mellanrum, men ingen åker dit för det. Det fuskas helt enkelt konsekvent inom dom flesta ungdomsförbund, men det är omöjligt att bevisa. LUF har bestämt sig för lösa problemet genom att inte ta emot bidragen alls. Den typen av väg är den enda möjliga vägen inom politiken. Man måste ta en stenhård moralisk linje och inte tillåta några övertramp alls. Detta för att man som politiker granskas hårt, och gör man fel så smutsar det ner hela partiet. Därför är jag förbannad på Per Jodenius som gjorde något han rimligen måste ha fattat var jävligt fel. Herregud Per, hur skulle DU känna dig om nån loggade in på ditt konto och läste all DIN privata mejl? Jaha, den kanske du skulle ha tänkt på INNAN? Och jag är förbannad på Johan Jakobsson, som inte omedelbart erkände att han visste om, eller i alla fall misstänkte, Per Jodenius inloggningar.

För även om en del ser politik som en sport så är det inte det. Det borde är en kamp som till stora delar är om moraliska frågor. Och i en moralisk kamp kan man inte spela fult. För du kan lura några hela tiden, och du kan lura alla några gånger, men du kan inte lura alla hela tiden. Inte ens om du är socialdemokrat, vilket dom märker nu. För fuskarnas högborg är ju fortfarande arbetarrörelsen, med deras aldrig sinande ström av mutor och fringisar. Varför ringde KDU tjejen till SSU? Jo, för att lista ut när SSU skule börja sätta upp afficher. Varför behövde hon lista ut det? Jo, för SSU brukar tjuvstarta. När så KDU-tjejen ringde till SSU och uppgav falsk namn och ville ha reda på när SSU skulle sätta upp affischerna vid Sergels Torg, då fattade SSU misstankar, kollade upp telefonnumret tjejen ringde ifrån, hittade vem det verkligen var, googlade på hennes namn och fick reda på att hon var aktiv KDU:are. Vad tror ni hade hänt om en SSU:are hade ringt till LUFs expedition? Tjadu, dom LUF:are jag känner hade sagt "Vi börjar klockan 6 vid Odenplan, kul att du vill hjälpa till". Varför? Därför att LUF inte tjuvstartar (iaf inte när jag var med). Uppgiften är därför inte hemlig, och man blir inte misstänksam när nån försöker ta reda på den.

You can't trick a trickster. Du kan inte vinna över omoral med mer omoral. Och du kan inte sitta på dina höga hästar som LUF:are och säga "titta vi fuskar inte med medlemssiffrorna", och sedan logga in på andras konton på SAPnet. För hur fan skall vi kunna protestera mot sossarnas mygel om vi är lika jävliga själva? Nej, just det, det kan vi inte. Så om du läser detta, och är folkpartist: Din partiledning är hycklare. Känns DET bra?

Vilken jävla tur att jag har bestämt mig för att rösta på Centern. Eller... vänta lite... Har Maud Olofsson blivit utfrågad? Ja, den 31:a. Och det hände inget, så sossarna har nog inga fulisar från centern att dra upp. *Pust!* ;-)

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, lögner, dataintrång, media, politik

Nina Larsson har nu i massor av tidningar blivit anklagad för att ha försökt "bryta" sig in på SAPnet, socialdemokraternas databas. Hon försvarar sig i DN med att "hon trodde det fanns öppna konton". Men vet ni vad? Hon hade rätt.

Så här skapar du ett konto och loggar in. Först går du till den här sidan och fyller in dina uppgifter för att skapa ett konto. Sedan går du till inloggningssidan och loggar in. Nu har du lyckats med det Nina Larsson är anklagad för att ha försökt. Logga in på SAPnet under eget namn.

Nina Larsson försvarar sig också med att inloggningen till FPs databas ser likadan ut på SAPnet som på sossarnas. Det beror nämligen på att regelbundna användare använder en speciell klient, First Class. Och då ser inte alls inloggningen "mycket lik ut". Den ser exakt likadan ut, förutom att det typiskt står sap.fc istället för nubbs.fc på ett ställe. Det är enda skillnaden.

Nina menar också att hon borde kanske ha reagerat på att den stod på SAPnet istället för Nubbs. Det borde hon inte alls det. Massor av liberaler har konton på SAPnet, för att där debattera politik med sossarna. Jag hade när jag var politisk aktiv konton på alla partiers databaser, utom möjligen centerns. Detta för att jag tycker det är kul att diskutera politik.

Men det här är inte det Per Jodenius gjorde. Han loggade in på en annans konto. Det är fult, ohederligt och förmodligen olagligt. Men det finns uppenbarligen ingenting som tyder på att Nina Larsson har gjort samma sak. Så varför jagar svenska journalister Nina Larsson när hon inte har gjort nåt fel? Jo, därför att dom är idioter som inte kan tänka självständigt, utan bara hakar på drev. Så sossarna hintar lite lätt om att en riksdagskandidat minsann kanske och eventuellt kan tänkas ha möjligen försökt logga in på SAPnet, och svenska journalister sväljer som vanligt betet och hoppar på Nina Larsson som en hög utsvultna varulvar. Jag finner i synnerhet DNs uppförande klandervärt, dom försöker ju framställa sig som en seriös tidning, men är tydligen inte bättre än att dom kan syssla med den här sortens spekulerande kvällstidningsdravel.

Usch!

---

Kanske intressanta bloggar om: folkpartiet, sapnet, dataintrång, media, politik

Nej, ni kan inte rösta på mig. Men mitt valmanifest är det jag hade lovat om jag hade varit politiker, och du kan kolla del1 och del 2 också. Man kan säga att det är vad jag skulle önska att alliansen föreslog. Det gör dom tyvärr inte, med ett visst undantag för den här delen, som är något folkpartiet faktiskt har nämnt ibland. Jag tycker nämligen man skall lägga ner Arbetsmarknadsverket. Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.

AMV tycks göra i huvudsak tre saker: Dela ut a-kassan, skicka folk på kurser och kosta pengar. I den där sista biten ingår arbetsförmedlingen, och som alla vet som nånsin har varit arbetslösa så är arbetsförmedlingens utmärkande faktor att den inte förmedlar några jobb. AMVs uppdrag är att skapa en fungerande arbetsmarknad, men det gör dom inte. Tvärtom tyder allt på att AMVs och statens inblandning, från Arbetsförmedlingen till plusjobben, enbart är skadligt. Litar du inte på mig? Nähä, men du kanske litar på Riksrevisionsverket, som har släppt en rapport om Arbetsförmedlingen. Dom kommer fram till nåt intressant, nämligen att Arbetsförmedlingen inte sysslar med att förmedla arbeten, dom sysslar med att dölja arbetslösheten (via Jörgen).

Hur mycket kostar då allt detta? Tja, enligt AMV själva så kostade verksamheten 5,6 miljarder under 2005. Det är alltså ungefär 1000 spänn per arbetande person i Sverige. Så mycket kostar det bara att driva AMV. Dom bidrag och det stöd dom ger ut kostade 59 miljarder. I detta ingår arbetspraktik, flyttbidrag, friår, stöd till start av näringsverksamhet, feriearbete, bidrag till arbetslöshetsersättning, merkostnadsbidrag vid anställningsstöd, prova-på-platser, interpraktikstipendier och massa annat.

Friåret vet vi ju är en sanslöst idiotisk idé som bara är ett stort slöseri med pengar, och det är det mesta av resten också. Staten skall inte sitta och bestämma vilka nya företag som skall få extra startstöd, som dom gör idag. Prova-på-platser och liknande kan man ordna genom att göra det billigare och riskfriare att anställa. Jag kan möjligen hålla med om att flyttbidrag är vettigt av dom här bidragen, och så klart bidrag till arbetslöshetsersättning. Tyvärr talar inte AMV om hur mycket dom här kostar. Men det verkar vara en fråga om 30-35 miljarder. Och sålägger dom 5 miljarder på "kompetenshöjande insatser", dvs att skicka folk på kurs.

Med andra ord: Av dom totalt 60-65 miljarder (en siffra som stiger rejält varje år) som AMV kostar används 35-40 miljarder till nåt vettigt. Resten, 25 till 35 miljarder, används till nåt som ligger oss alla varmt om hjärtat: Att dölja hur hög arbetslösheten faktiskt är.

Du, just du, som arbetar heltid, betalar i alltså minst fem tusen kronor per år på att få det att se ut som om Göran Perssons arbetsmarknadspolitik fungerar bättre än vad den faktiskt gör.

Känner du dig som Alice i Underlandet? Jo, lite va? Det är inga småsummor vi snackar om. Det är en hel jämra semester. Det är nya cyklar till barnen. Eller kanske en ny elgitarr till coverbandet du spelar i. Detta stjäl svenska staten från dig för att förbättra Göran Perssons statistik.

Jag tycker detta är rätt brutalt korkat, och anser därför att vi skall lägga ner AMV och AMS och Arbetsförmedlingen och hela skiten. Omedelbums. Nu. Genast.

---

Kanske intressanta bloggar om: amv, ams, val2006, valmanifest

Universal Music har bestämt sig på att satsa på att låta folk ladda ner musik gratis och få in pengar på reklam istället. Med andra ord, äntligen har nån i musikbranchen fattat att det är dags att byta business model. Exakt till vad är det ingen som vet, men det märker vi.

Det här har jag sagt sedan i alla fall 2001. Musik kommer att bli gratis, det går inte att stoppa nedladdningarna. Det av dom stora bolag som först fattar hur man skall anpassa sig till detta är det som kommer ta över marknaden. Universal ligger bra till.

---

Kanske intressanta bloggar om: musik, piratkopiering, företagsekonomi

Än fler vänsterpartister hoppar av, enligt egen utsago därför att dom vägrar att arbeta för en komplett orealistisk politik.

Det var ju det jag sa.

(Ja, jag gillar att ha rätt. So sue me.)

---

Kanske intressanta bloggar om: vänsterpartiet

När Folkpartiet för fyra år sedan lade fram ett nytt invandringspolitiskt program, så besvarade sossarna detta med att omedelbert anklaga Folkpartiet för att fiska i grumligt vatten. Resonemanget går ut på att eftersom man ställer ett krav (fast plockar bort andra krav) så skall detta på nåt visa locka rasister att rösta på folkpartiet.

Resonemanget är naturligtvis mycket märkligt. Vilken rasist skulle börja rösta på ett parti som vill öka invandringen, bara för att dom vill återinföra språkkravet vi medborgarskap. (Ja, återinföra. Ett sådant krav hade sverige upp till i början på 1980-talet. Huvaligen vilken hemsk och rasistisk värld vi levde i på 60-talet, med all arbetskraftinvandring vi hade då.)

Som jag skrev redan för en månad sedan så föreslog Jens Orback en del förändringar i socialdemokraternas politik i frågan. Och nu har sossarna accepterat dom förslagen. Framförallt ställer man nu en hel hög med krav på invandrarna. Och det är rätt rejäla krav. Om man inte bor på den ort man är anvisad skall man tappa dagsersättningen. Staten skall med andra ord bestämma var flyktingar skall bo. Invandrare skall få mer pengar om dom går på SFI och kurser med "samhällsinformation". Det är alltså inte frågan om att erbjuda utbildning, utan det är frågan om att om dom inte går på kurserna får dom mindre pengar. Jens Orback vill också att invandrarna skriver på kontrakt som dom skall uppfylla.

Sossarna ställer alltså betydligt högre krav på invandrarna är vad folkpartiet gör!

Jag tänker inte här debattera frågan om ifall kraven är bra eller dåliga. Det är inte det jag vill prata om just nu om. Det där här handlar om är att sossarna gör precis det som dom kritiserar folkpartiet för, fast många gånger värre. Och socialdemokraterna backar upp detta med en restriktiv invandringspolitik, medans folkpartiet backar upp sina förslag med förslag om ökad invandring.

Nu tycker jag att hela vänstersfären, inklusive socialdemokratiska tidningar och bloggare, bör ställa sig upp som en man och säga att socialdemokraterna lockar rasistiska väljare, fiskar i grumligt vatten, och flörtar med rasistiska krafter.

Alliansbloggare kommer säkerligen att kritisera förslagen. Per Ankersjö har redan tagit upp saken, och kritiserar sossarna såväl som fp och samma sak gör Dennis. Högt på min önskelista ligger Annie Johansson och Fredrik Krohnman, som båda har försökt brunmåla folkpartiet, jag förutsätter dom gör samma sak med sossarna. Man kan väl också anta att vänsterpartiet kommer kritisera det. Kalle Larsson har redan gjort det i DN, och nåt osakligt dravel från Esbati kan vi nog förvänta oss. Och några vänsterbloggare jag inte vet om dom röstar på S som jag personligen vill se svara på det här är Mr Brown och Kerstin Berminge. (Kerstin har redan i en kommentar hos MrBrown försökt släta över sossarnas förslag genom att skylla dom på folkpartiet. Det betraktar jag inte som kritik mot sossarna).

Fast intressantast är ju vad socialdemokraterna själva kommer säga om det. Dels från bloggande kommunalråd och riksdagskandidater som Flora, Sven-Åke och Hannah, såklart. Hittils finns det inte en enda blogg på s-info som har skrivit om saken, men åtminstonde Erik Laakso och Peter Karlberg är konsekvent ifrågan. Det är trevligt, men två sossar gör inget parti. Pinsammast är att den vanligen pålitlige Jonas Morian inte har sagt nåt i frågan.

Men framförallt är det ju intressant att se om Lars Stjernkvist eller Göran Persson tänker ta tillbaka sina uttalanden om folkpartiet. Mitt tips är att dom inte kommer göra det. För en sak kan man säga om sossarna, dom har aldrig varit rädda för att säga en sak och göra en annan.

Edit: Annie Johansson har nu skrivit ett inlägg om saken. Hon anklagar INTE sossarna för att "ha en ovärdig syn på invandringspolitiken". Det blir minus för Annie.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, socialdemokraterna, invandring, språkkrav

Via Håkan blev jag uppmärksammad på en serie artiklar om folkpartiet och deras påstådda rasism i expressen.

Jag får börja bakifrån, med PM Nilsson artikel om att attackerna är hjärnspöken (med Mustafa Can som enda nämnt undantag). Jaha. Hjärnspöken, ja. Så hela fp har kollektivt inbillat sig att Göran Persson hävdade att folkpartiet "fiskade i grumligt vatten" i valrörelsen 2002, och att hela media då upprepade gånger frågade Leijonborg om förslaget inte lockade rasister till fp.

Är det att anklaga någon för rasism, att säga att man "fiskar i grumligt vatten" eller "flörtar med främlingsfientliga krafter"? Ja, det är det. Man säger det inte rakt ut, men alla fattar vad man menar. Och efter ett tag så har man glömt den exakta formuleringen, men man kommer ihåg avsikten. Och knepet fingerade. Fyra år senare har sossarnas implikationer blivit allmänt accepterad sanning. Nu tycks helt plötsligt folk "bara veta" att folkpartiet, trots en invandrarvänlig politik med syftet att öka invandringen, i grunden är rasister. Lena Mellin hävdar att folkpartiet har tagit sin politik från Ny Demokrati. Aftonbladet hävdar att man fiskar röster hos rasister. LOs valblogg pratar om "den främlingsfientliga delen" av fp. Masoud Kamali, Jan Guillou och Rossana Dinamarca hävdar också att folkpartiet har blivit främlingsfientliga (de tre hittade via Håkan). Till och med ett par centerpartister stämmer in i kören.

Erik Sandberg försöker i sin artikel försvara sina påhopp mot fp. Det lyckas han inte med. Som bevis för att fp de senaste åren har blivit ett elakt populistiskt parti tar han några lösryckta anteckningar från 1994. Hur detta skulle vara nåt bevis för nånting framgår inte av artikeln. Han hävdar också att han inte alls kallar för rasistiskt. Nähä. Nej, han kallar Venstre rasistiskt och sedan hävdar han att fp för samma politik som Venstre. Det är ju naturligtvis inte alls att påstå att fp är rasistiskt. Nejdå.

Lars Leijonborg blir nästan skrämd. Det blir jag också. Debattklimatet om invandring är chockerande. Och jag tvingas för mig själv erkänna en hemsk sanning, en pinsamhet för Sverige där rasister faktiskt hade rätt på en punkt: Man får inte diskutera integrations eller invandringspolitik i Sverige. Åtminstonde inte om man kritiserar socialdemokraternas politik. Det här hävdar Maria Leissner beror på socialistisk indoktrinering i artikeln som inledde serien. Det tror jag inte på alls. Som Maria Leissner påpekar så finns det en hel rad liberaler som stämmer in i kören om fps rasism, som centerpartisterna nämnda ovan, ex-luffaren Fredrik Krohnman, och den liberala online-tidningen Friktion. Även inom den liberala bloggosfären förekommer påståendena friskt, som till exempel hos Blogge Bloggelito.

Många av dom här är människor som inte vanligen uppvisar speciellt många tecken på socialistisk indoktrinering. Krohnman, bloggelito och centerpartisterna försvarar inte sossarnas politik. Dom hakar bara på drevet för att rationalisera varför man inte röstar på fp. Centerpartisterna, som numera befinner sig i ett parti som precis som fp kallar sig socialliberalt har naturligtvis lite svårt att förklara varför man skall göra c liberalt, och inte bara rösta på fp direkt. Krohman, som precis som folkpartiet verkar uppvisa allt mer kvasikonservativa drag har naturligtvis allt svårare att förklara varför han inte är folkpartist. Då kommer drevet om populism som ett brev på posten. Det är bara att haka på och hänga med.

Så jag tror inte på indoktrinering, utan på en betydligt enklare förklaring. Dom som satte igång hela drevet mot fp var nämligen socialdemokraterna, med bland annat Göran Perssons påståenden om grumligt fiske. Sedan dog den debatten, tills den ploppade upp igen förra året, återigen driven från vänster. För att förstå det här så måste man se på socialdemokraternas invandringspolitik.

Socialdemokraterna driver en rent invandringsfientlig politik. Det här gör man, inte av rasistiska skäl, utan därför att LO vill hålla invandrare borta från svensk arbetsmarknad, därför att dom tror att arbetskraftsinvandring skulle sänka lönerna (om dom har rätt eller inte är en annan fråga). Den här politiken kan inte sossarna försvara. Dom kan inte ställa sig upp och säga "svenskar skall ha jobb men inte polacker" för det är ju rasistiskt. Man kan (och försöker) försvara att man hindrar konkurens från utlandet med hänvisning till lönedumpning och andra ekonomiskt tveksamma begrepp, men så kvickt man blandar in frågan om invandring i den debatten är det uppenbart att politiken är invandringsfientlig.

Därför vill sossarna absolut inte ha en sådan debatt. Man vill inte debattera invandrings och integrationspolitik, för debatteras den så blir det omedelbart uppenbart att politiken är oförsvarlig. Därför straffar man ut alla som försöker debattera med anklagelser om rasism. Det är därför det i sverige är rasistiskt att diskutera invandringspolitik.

Det här är inte bara föraktfullt och fegt från socialdemokraternas sida, det är också farligt för Sverige. Sverige har varit tilfälligt vaccinerade mot invandringsfientlig politik tack vare Ny Demokratis spektakulära uppgång och efterföljande implosion. Andra länder, som Danmark och Frankrike, har inte haft lika stor tur. Där har man också tigit om invandringspolitiken, med resultatet att dom enda som vågar diskutera den är invandraingsfientliga partier. Resultatet är att dom invandringsfientliga partierna framstår som det enda trovärdiga alternativet mot en korrupt maktelit, och sakta tar till sig allt fler röster. När dom är så stora att man måste ta dom på allvar så är dom fortfarande isolerade och framstår som rebeller och trovärdigt alternativ.

Sverige skall vara glada att vi har ett parti som vågar ta debatten och INTE är främlingsfientligt, nämligen folkpartiet. Låt inte det här bli en debatt om debatten, eller en debatt om huruvida fp är främlingsfientliga eller inte. Det är dom inte, påståendet är bara löjligt. Debattera invandringspolitiken istället, det behövs.

---

Kanske intressanta bloggar om: invandring, rasism, folkpartiet, politik, val2006

Via Sjölander såg jag att LO har släppt en rapport om alliansens politik. Jag började läsa den, insåg snabbt att det behövs en rejäl analys av den här rapporten eftersom den innehåller så mycket retoriskt skitsnack, små luftslott av ord som löses upp om man blåser på dom. Men det är så mycket av dom, så jag har inte tid att analysera allt själv. Så här analyserar jag första sidan av den fyra-sidiga sammanfattningen. Sedan har jag bett Andreas Bergh och Håkan Jacobsson att plocka bitar att analysera, och om dom vill, skicka vidare till andra för mer analys i en liten "bloggstafett".

Rapportern går ut på att hävda att alliansens politik inte kommer skapa fler jobb. Det här gör dom mestadels genom olika debattekniska finter, och inte genom fakta eller argument. Det första exemplet dyker upp redan i sammanfattningens andra stycke:

Alliansens föreslår till exempel ett jobbavdrag som innebär att inkomsterna efter skatt för dem som har en stor andel in­komster från socialförsäkringssystemet sjunker i relation till dem som har arbetsinkomster.

Med andra ord, det gör det mer lönsamt att arbeta i förhållande till att gå på bidrag. Men så kan kan ju inte säga om man vill kritisera, så alltså använder man sig av ovanstående krystat komplicerade formulering, för att få det att låta som att det är nåt negativt att man tjänar pengar på att arbeta.

Avdraget är alltså till stor del en för­täckt skattesänkning för heltidsarbetande personer med god förankring på arbetsmarknaden.

Här hävdar dom att det är "förtäckt"? Vad är "förtäckt"? Ja, det är en skattesänkning på arbete. Varför kallar som skattesänkning på arbete för "skattesänkning för heltidsarbetande personer med god förankring på arbetsmarknaden"? Jo, för det låter som om det är en liten grupp, eftersom man kvalificerar begreppet "personer" två gånger. I själva verket är det där ju majoriteten av alla som arbetar. Dom pratar om i stort sett alla som har heltidsjobb. Man sänker skatten för dom. Ja, det var ju det var var hela syftet med jobbavdraget, så hur kan man då kalla det förtäckt? Sedan kommer ett klassisk kontextbyte:

Men skattesänkningar för höginkomst­tagare är bortkastade pengar om avsikten är att öka arbetsutbudet.

Ja, men det där är ju inte en skattesänkning för höginkomststagare. Det är en skattesänkning på arbete. Eller är det så att i LOs retoriska universum så skall nu alla som har jobb räknas som höginkomsttagare?

Sedan tar man upp att 36% av kostnaden av jobbavdraget går till folk med inkomster över 321 000. Låter det hemskt? Tjadu, såvitt jag kan lista ut av SCBs statistik så är det 28% av alla som har anställning som hamnar i den gruppen, och likaså 28% av alla med inkomst över 160.000, vilket man väl borde ha om man skall omfattas av skattesänkningen alls (det är 13.000 i månaden före skatt). Är det verkligen hemskt då? Det verkar vara en utmärkt välfördelad skattesäkning, med tanke på att dom flesta skattesänkningar sänker skatten mest för höginkomsttagarare, av självklara skäl.

Varför klagar då LO på att man sänker skatten på arbete? Jo, för man gör det lönsammare att arbeta även för låginkomsttagare. LO erkänner nämligen längst ner på första sidan av sammanfattningen att dom vill ha hög arbetslöshet. Lyssna på den här godbiten:

Arbetslinjen har två delar. Den första delen innebär att arbetslösa erbjuds alternativ sysselsättning för att förhindra att de förlorar sin arbetsförmåga. Därmed behöver de inte konkurrera om jobben genom att bjuda under lönerna.

Det här är en unik tokning av "arbetslinjen" (som vanligen innebär att man skall sätta folk i arbete). LOs tolkning av arbetslinjen går ut på att man med skattepengar (företrödesvis från höginkomsttagare, då) skall hindra arbetslösa från att få riktiga jobb i en karusell av bidrag och fuskjobb. Syftet med detta är att hålla lönerna på jobb för lågutbildade på en artificiellt hög nivå.

LO vill helt enkelt att arbetslösheten skall vara hög, i alla fall för lågutbildade. Ja, då är det knappast konstigt att dom kritiserar alliansens politik, som ju går ut på att sänka arbetslösheten.

---

Kanske intressanta bloggar om: lo, val2006, bloggstafett

Det visar sig att två tredjedelar är med i facket enbart för a-kassans skull. Intressant, eftersom man kan gå med i a-kassan utan att vara med i facket, och därmed tjäna lite kosing. Dessutom anser 43% att fackets relation med sossarna är för nära, och 63% anser att facket borde ägna sig mer åt situationen på arbetsplatserna och mindre åt politik.

Ja, det är Timbro som frågar, och som man frågar får man svar, men dom flesta frågorna är faktiskt mycket neutrala. Som frågan om man gick med i facket enbart för a-kassan.

Uppenbarligen är ungefär två tredjedelar av fackets medlemmar inte nöjda med vad facken sysslar med. Så nu är det dags att rösta med fötterna: Gå ur facket!

Du kan vara med i a-kassan ändå, och ärligt talat, vad hjälper facket dig med annars?

---

Kanske intressanta bloggar om: facket, lo

Jag har tidigare skrivit om sjukvården här i Frankrike, så reguljära läsare vet att den är bra, ja faktiskt bäst i världen. Det är dags för lite nya jämförelser mellan svenska och franska erfarenheter, som en bakgrund till min nästa del i mitt "valmanifest".

När man insåg att min mor hade höga levervärden, så fick hon en tid för en utltraljudsundersökning. Dels skall ju läkaren skicka en remiss, och sedan är det kö, så det tog en månad eller två, vilket med svenska mått får räknas som riktigt snabbt. När jag ville ha en tid så tog det lite mer än en vecka, vilket med franska mått är långsamt. Varför är det en sådan skillnad? En annan jämförelse kan kasta ljus på saken.

Jag går till en allmänläkare som har en egen liten mottagning, bara han. Jag gick till honom först för att han är engelsman (min Franska är fortfarande kass) och för att hans mottagning ligger på samma tunnelbanelinje som jag. Det innebär att när jag behöver ta prover måste jag gå nån annanstans. Det blir lite spring. Min flickvän å andra sidan, går till en klinik som har det mesta, till exempel mammografi. Så hon springer inte alls, för det mesta. Men till mammografin var det kö. På ett par dagar. Men eftersom man bara kan göra detta vissa dagar i månaden, så innebar det att hon behövde vänta en månad. Så hon knatade sonika ner till en annan klinik i närheten, och där hade dom tid dagen efter.

Och däri ligger själva knutpunkten. Det blir inga vårdköer om man sjukvården är privatdriven, för marknaden fyller isåfall upp den vårdbrist som är orsaken till köerna. Men med privat finansierad sjukvård så får bara rika vård, vilket vi inte vill ha. I frankrike har man läst detta med vad man i sverige kallar "vårdpeng". Staten betalar alltså mestadelen av vården (precis som i Sverige) men du får själv välja vilken vårdgivare du vill.

Det här systemet har i Frankrike skapat världens bästa vård. Den är jämlik och billigare för dom som behöver vård än i Sverige. Vårdköer är ett okänt, ja nästan obegripligt begrepp.

Så därför har jag som del 2 i mitt "valmanifest", att vi skall införa vårdpeng, och sakta privatisera dom svenska sjukhusen.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, val2006, vårdpeng, sjukvård

I dom aktuella opinionsundersökningarna från Skop, Demoskop och SIFO så går det dåligt för sossarna. Hurra, hurra. Låt mig därför passa på att klaga, när ingen kan påstå att jag klagar för att det går dåligt för alliansen.

I opinionsundersökningar så redvisas siffrorna ner till en tiondels procent. Detta trots att siffrrna bara är statistiskt säkerställda till en eller två procent. Den sista siffran kan alltså betraktas som helt slumpmässig. Och om ni inte tror på det, så kolla på hur många som intervjuas i undersökningarna. I Skops är det 1.087 personer. Ja, 1.087. 9% av dom svarade "vet inte" och därmed räknas inte dom. Det återstår 990 personer. Det innebär att varje person är 0,1% i den undersökningen. Demoskop frågade 1002 personer, så det är samma sak där. SIFO är lite bättre där är det 1894 personer dom har frågats, så där krävs det att två personer har bytt parti för att sista siffran skall ändras.

Varför bryr man sig över huvudtaget om att redovisa den sista siffran? KD har i skop gått från 6,8 till 6,2. Det är sex personer. Genom att redovisa detta ser det ut som KD sjunker, när det överhuvudtaget inte går att avgöra om nåt har hänt alls. I Demoskop har KD gått framåt från 5,3% till 5,5%. Det är två personer. I SIFO gick KD under samma period upp från 5,0 till 6,9. Det är en statistiskt säkerställd uppgång, vilket innebär att den med största sannolikhet reflekterar än äkta förändring i röstunderlaget. Ändå syns den inte i varken Skops eller Demoskops undersökning.

Och journalisterna hakar på såklart, och snackar om uppgångar och nedgångar som om dom vore riktiga, och bloggarna ryser och skrattar om vartannat för små förändringar som inte spelar nån roll.

Ignorera skiten, bara.

Edit: Två bloggare som tänker rösta vänster är sura rävar. 1 2 ;-)

---

Kanske intressanta bloggar om: val2006, opinionsundersökningar, statistik

Nu är det valtider, och jag tänkte presentera mitt valmanifest. Inte för att ni skall rösta på mig, för det kan ni inte. Eller, ja, ni kan säkert skriva mitt namn på valfritt partis valsedel, men risken är väl att det ogiltiförklaras. Men jag presenterar det valmanifest ni hade kunnat rösta om jag hade ställt upp. Så ni vet vad ni missar.

Och här är första delen av mitt, för Svenska förhållanden radikala valmanifest.

Jag lovar att om jag hade ställt upp hade jag lovat att införa skattespecifikationer. Det fungerar såhär: Istället för att, som idag, dra in alla skatter i en gigantisk hög (eller OK, tre; kommunal-, landstings- och statsskatt), och finansiera allt från högen, så föreslår jag att man delar upp skatterna i separata skatter, och låter varje skatt finansiera sin del.

Det är inte troligt att den här principen är genomförbar till 100%, men den är klart genomförbar för dom allra flesta skatter och det allra flesta saker som staten finansierar. Här är några exempel:

Man har en sjukförsäkring som finansierar sjukvården. Hela sjukvården skall finansieras via denna försäkring, som lämpligen sätts per landsting. Man kan tänka sig att tobaks och spritskatter går till sjukvården också. Landstingen brukar också syssla med lokaltrafik och kultur, och då får man ha separata skatter för detta.

A-kassan finansieras idag mestadels via staten. För detta bör införas en separat skatt (eller om man så vill, avgift). Socialbidrag, barnbidrag och dom flesta andra bidrag bör också finansieras med en socialförsäkringsavgift, och så vidare. Skatter som moms och fastighetsskatter, och skall såklart inte försvinna, men man skall klart specificera vad det är dom finansierar.

Skatter på energi skall växlas om från att vara elskatter till att vara skatter på miljöfarliga energiproduktionssätt. Dessa skatter skall tillsammans med andra miljöskatter gå till att subventionera miljövänlig produktion samt miljöforskning.

Varje separat skatt skall sedan skrivas ut på lönebeskedet (eller i alla fall på slutskattesedeln), inklusive arbetsgivaravgiften. (Idag är arbetgivaravgiften en dold löneskatt som få vet hur stor den är. Det borde faktiskt göras olagligt att INTE skriva ut arbetsgivararvgiften på lönebeskeden).

Resultatet med det här är att man direkt ser hur mycket olika saker kostar på skattsedeln, och ändringar av bidrag och subvensioner blir direkt synliga på lönebeskedet. Vill man till exempel öka subventionen för lokatrafiken så blir man också tvungen att höja lokaltrafikskatten. Det blir direkt uppenbart hur mycket varje del av staten kostar just dig, och hur mycket man får för pengarna. Jag tror att svenska folket kommer att bli glatt förvånat över hur billiga vissa saker är, och hur mycket pengar vi slösar på ingenting.

---

Andra bloggar om: val2006, vallöften

Socialismen är en rolig ideologi så tillvida att socialister som har fått makt demokratiskt sällan har försökt att faktiskt praktiskt genomföra den. Socialismens grundtanke är ju det gemensamma ägandet. Hur det skall se ut är olika, det sträcker sig från arbetarägda företag till det totala förstatligandet av allt, inklusive barnen. Men om vi tar Sverige som exempel, så har ingen socialdemokratisk regering på allvar försökt att införa nåt av detta. Branting kan väl vara förlåten, hans majoritet var inte så stor och det var mellankrigstid och allt. Per Albin Hansson satt också under krigs och kristider, så vi kanske kan bortförklara honom också. Men under Erlander ledde socialdemokraterna Sverige säkert och med god marginal. Då, om något, borde man ha försökt införa socialismen. Men icke.

Varför är det så? Jo, det är enkelt. Socialism fungerar inte, och när socialister kommer till makten så märker dom dels att folket inte är intresserat av ideologiskt mumbo jumbo, dom är intresserade av att få en bättre livskvalitet. Så Per Albin Hansson och Tage Erlander, dom gav folket det. Hur? Ja, genom att sätta sig i samma båt som kapitalet, som det ju heter. Socialdemokratiska regeringar har alltid använt sig av socialistisk retorik och kapitalistisk praktik. Några typiska indikationer på detta är att socialdemokraterna först omfamnade marknadsekonomin, och inte har pratat om gemensamt ägande av produktionsmedlen sedan 70-talet.

Nu får man istället när man debatterar med socialdemokrater ofta veta att socialdemokrater är för marknadsekonomi och privat ägande. Men socialism är, enligt alla definitioner, gemensamt ägande av produktionsmedlen, något som i praktiken innebär planekonomi. Har socialdemokratin ändrats?

Ja, det tror jag den har. Socialismen har förlorat kampen om ekonomi mot kapitalismen. Det har visat sig att kapitalism är bättre på att göra allt det socialisterna ville än vad socialismen är. Så sakta har man helt enkelt släppt själva socialismen. Men har man blivit liberala då? Nej, det har man inte. Man är fortfarande mycket fokuserade på att styra över folks liv och bestämma vad som är bra för dom. Och orättvisor skall fortfarande enligt socialdemokratin utrotas genom att man straffar den lycklige, inte genom att hjälpa den olycklige.

Men jag tycker det är olyckligt att man fortfarande kallar detta "socialdemokrati". Det orsakar förvirring. Vilken socialdemokrati menar man? Den gamla, demokratiska socialismen? Det Erlanderska folkhemmet? Den moderna kapitalistiska socialdemokratin?

Nej, vi behöver ett nytt namn för den här nya ideologin. "Socialliberalism" är upptaget, "maktkonservativa" är visserligen en bra beskrivning av dom flesta socialdemokratiska partier, men är inte en bra beskrivning av den mer principfasta högerfalangen inom sossarna som undviker gamla socialistiska slogans om klasskamp. Så jag föreslår: Socialkapitalism!

Ordet kan förstås på flera olika sätt, både som "före detta socialdemokrater som har omfamnat kapitalismen" eller med hänvisning till etymologin, "gemensam kapitalism". Det har använts tidigare, dels om blandekonomier, dels om det som annars vanligen kallas "statskapitalism", och om ett samhälle grundat på Keynes ekonomiska idéer. I den sista varianten är det närmast en synonym med det användandet jag nu föreslår.

Så, vad säger ni? Jag tänker i alla fall börja dela upp sossarna i socialdemokrater och socialkapitalister, för att minska förvirringen.

---

Andra bloggar om: politik, ideologi, socialism, socialkapitalism

Mårten Ström skriver att alliansen i norrbotten vill sälja ut sjukhusen i länet. Sedan säger han "Detta skall ske utan att de på en enda punkt kan redovisa villka ekonomiska konsekvenser det får och framför allt förmår de inte klargöra vad som skulle bli så mycket bättre för de människor som nyttjar sjukvården i Norrbotten." Ja, det är sant, om man har stoppat fingrarna i öronen och ignorerat 50 år av ekonomisk debatt. Planekonomi fungerar inte. Visste inte Mårten Ström det? Jo, det är klart han vet. Han bara spelar dum.

Här finns mer bloggar av mig om sjukvård, som förklarar saken lite djupare:

I Sverige har man ett sjukvårdssystem.
Det nya klassamhället, del 1: Sjukvården.
Varför exporterar vi inte vår sjukvård?
Svårigheten i att bedöma sjukvård.

Det finns två sätt att "sälja ut" offentligt sjukvård på. Det ena är på entreprenad, det andra är med ett "pengsystem" av skolpengsmodell. Att lägga ut sjukvården på entreprenad har fungerat hyfsat i Stockholm, men det har ibland också medfört absolut ingen förbättring alls, förutom att det blir lite billigare. Ett pengsystem, som man har i Frankrike, kommer förmodligen inte bli speciellt mycket billigare, men kommer att förbättra vården enormt.

Låt oss hoppas att alliansen i Norrbotten väljer det senare. Om dom gör det, och om dom vinner, såklart, kommer Norrbotten få Sveriges, ja kanske världens bästa sjukvård.

---

Kanske intressanta bloggar om: politik, sjukvård